Att gå vidare

I dag vaknade jag och kände mig inte stressad i kroppen. Det var jätte skönt! Jag drog isär gardinerna....SNÖ! Jag blev jätte glad!
Det känns bättre i dag, jag har börjat blicka framåt och vänja mitt liv vid att jag är själv nu med min hund.
På onsdag är det 3 veckor sen han sa att han velade ang oss.
Jag mår väl bättre för att vi inte har setts på 2 veckor och de få gånger vi har pratat så har han varit kall och har sagt som han har sagt. Det är ju inte den killen jag älskade och delade min vardag med. Detta är en ny sida som jag inte har sett tidigare och då....ja....så svalnar mina egna känslor.
Hade han gråtit och saknat mig osv...ja..då hade det varit jobbigare....
Men nu gör han inte det och då är det lättare för mig att inte känna jätte mycket för honom längre, han är en helt annan person i dag.
Jag och hunden var ute och lekte i snön!  Han älskar ju det!