Att vara nykter eller inte...det är frågan...

Jag var ute i går, som vanligt på lördagar
Det var en ganska stillsam kväll, i vanliga fall finns det så mycket mer att skriva om.
I går kom det fram en kille. Han sa något till mig då jag svarade, "Hej, vi har setts förut"
Han: "?? har vi?"
Jag: "Ja, du har gått här i ett par år och det har jag med"
Han: "Va..? Nä!!"
Jag: "Jag har i allafall sett dig, vi båda har ju gått på detta ställe i ett par år"
Han: "Men...hur kommer du i håg mig?"
Jag: "Ja...jag är alltid nykter, så jag minns det mesta, hahaha, så det kan vara därför"
Han: "Jaha, i sånt fall vill jag hälsa ordentligt" Han sträckte fram handen och vi skakade hand.
Han: "Men.... hur kommer du i håg MIG??" Det började bli liiite tjatigt....
Jag: "Jo....jag brukar ju som sagt var, vara nykter..." Pik!!!
Han: "Ja, men att du minns mig!?"
Jag: "Ja.. jo, går man på ett ställe ofta så brukar man känna igen folk tillslut"
Han pratade med sitt sällskap som sen vände sig till mig.
Hans bror:"Att du minns min bror!??"
Men herre gud! tänkte jag.
Jag: "Eh...ja...vi båda har ju gått här i flera år så..."
Hans bror:"Ja, men att du minns honom, så du har alltså sett honom förut?"
Han:"Så du menar att vi har setts här?" Sa killen igen.
Jag: "Eh...ja, varför är det så märkvärdigt?"
Han: "För att jag brukar minnas söta tjejer, Är du gift?"
Jag: "Nej"
Han: "Va?! Hur kan DU vara singel?? Men...att du minns mig...."
Jag kände att bägaren hade börjat rinna över..
Jag:"..........Japp! Men du, jag ska gå och dansa nu."
Så skyndade jag vidare, behöver jag förklara varför JAG tycker det är skönt att vara nykterist? hahahahahha

31/1-10