Jag åkte på en slingrig väg, vintertid brukar jag ligga lite mer i mitten av körfältet. Jag körde ungefär i 50km/tim.
Det kom en krök....Det är en realativt lugn väg. Som bilskolan säger, efter ett tag på en väg där det inte händer något är man inte lika uppmärksam....
Helt plötsligt från ingenstans, mitt framför mig kom det en buss!!
Allt gick på ett par sekunder
Jag tänkte "Jag måste ju flytta på mig, snabbt! Hålla mer till höger."
Jag bromsade snabbt, det var ju snö på vägen...jag började glida...mot busssen!!!
Jag hann inte tänka, livet passerade inte förbi mig, som de säger....jag tänkte bara på hur jag skulle rädda situationen!!
Det handlade om meter!! Bussen slängde sig på tutan! Vad ska jag göra åt det? Det var ju inte jag som styrde med flit i all fart MOT bussen!
Jag minns att jag tänkte "Bered dig på smällen!"
Jag vred ratten åt andra hållet, i paniken så vred jag för mycket...bilen styrde mot diket, jag vred igen och lyckades undvika diket med en hårsmån.... Bilen styrde upp sig och körde rakt.....
Jag var faktiskt inte nervös efter, eller skakig. Jag pratade i telefon under händelsen. Så personen reagerade, kanske gjorde det så att jag inte behövde fokusera på min reaktion då. inte vet jag...
Men jäklar...vad nära det var....usch....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar