"Hon är en jätte bra och snäll tjej"

I dag var en sämre dag igen, dock inte lika dålig som förut.

Jag tänkte på att han inte ringer mig....

Jag blev sur och ringde hans kompis.

Då vi började prata så brast min röst, jag började nästan att gråta under samtalet.

Det som var jobbigast känslomässigt var när jag sa till honom:

"Vi har ju haft ett förhållande, vi var sambos, han kan ju inte bara skita i att höra av sig. Det har gått en vecka nu och han svarar inte ens när jag ringer.

Jag har fattat det som att han blev sårad för att jag "hjälpte" honom att packa men det gjorde ju jag för att han ville lämna mig, han ville inte ens ge det en månad som jag bad om, han tänkte inte alls på att jag ska till sjukhuset och sövas nästa vecka och verkligen ville ha honom vid min sida.
Han ville verkligen åka och det gjorde så ont i mig."

Vi pratade lite och han berättade vad min sambo sagt då han hade ringt honom  och upptäckte att min sambo var på flygplatsen.

Han hade sagt att jag var en jätte bra tjej och att hans kompis skulle ha fortsatt kontakt med mig.

Jag sa till hans kompis att om han sa sådär så har han ju inte tänkt komma tillbaka.

"Nej, jag tänkte inte så då, men det låter ju verkligen så av de orden.
Men han sa det inte rakt ut, att han skulle stanna i sitt hemland."

Ja, vi skulle avvakta, han hade inte ringt honom heller.