Killen, S

Ok...jag skriver om dem då...
Killarna.

Jag vet fan inte hur jag har lyckats...

Jag brukar ju bara spela på en planhalva åt gången vad gäller killar.
Och det gör jag, när man har kommit lite längre, när det börjar kännas mer för någon kille.
Är jag fysisk med nån kille så brukar jag definitvit hålla mig till en.

Men nu är jag inte riktigt där än...

Men jag undrar vad jag har lyckats trassla in mig med nu....

S, har ju funnits vid min sida sen i höstas förra året.
Först var det meningen att det skulle bli en dejt men sen visade det sig att han inte riktigt hade kommit över sitt ex.
Han hade kommit över henne så men de hade precis separerat efter 3 år.
Så det gled ut i sanden mellan oss.

Sen blev hans pappa sjuk så då började vi prata igen.
Sen dog hans pappa och vi pratade massor.

Jag träffade sen killen från Malmö och jag och S gled i från varandra.
Nu har vi åter igen fått kontakt regelbundet.

Han har känslor för mig men känner sig velig ang med vad han vill.
Han vet dock att han vill umgås med mig och ha regelbunden kontakt eftersom han känner nåt.

Hans pappa dog för ca 4 månader sedan och dessutom är han arbetslös just nu.
Så han bearbetar sorgen samtidigt som arbetsförmedlingen är på honom för att han ska börja jobba med något.

Så, jag kan förstå att han är ganska förvirrad.

Jag då?

Jo, jag trivs med honom.
Jag har börjat gilla honom mer och mer.
Vi träffades ju under så konstiga omständigheter förut.