Så jag gick till mitt stammishak, själv.
Jag fick inte med mig någon vän.
Man träffar alltid på någon man känner där och varför ska jag hindras av att göra saker för att ingen vill sällskapa mig?
Jag hade faktiskt kul men tänkte ändå att jag inte skulle åka hem så sent.
Jag hade några uppvaktare här och där, men inget jag kände för. ;)
Det var ett gäng med killkompisar som cirkulerade runt mig.
Jag ville inte titta för mycket så att de skulle komma fram.
Senare på kvällen så hamnade 3 av dem framför mig.
Jag fick ögonkontakt med en av dem och då började han att prata med mig.
Han var ganska söt....
Inte min stil egentligen...och hade min pappa sett honom så kan jag höra hans röst.
"Men Rebecca....... vad ser du hos honom?" ;)
Han var ett halvt huvud längre än mig, rakad, en tatuering bakom örat och hade isblå ögon, nästan så att de gick i vitt.
Han hade mörka långa ögonfransar som ramade in ögonen, det var nog det jag fastnade för.
Vi började att prata och han verkade helt ok, trevlig och pratsam.
Det märktes att han var en snäll och mjuk person.
Att prata bland nattklubbsmusik kräver att man pratar i varandras öron för att höra något.
Vilket han gjorde.
Då han berättade något så nuddade hans kind min varje gång....
Jag har inte haft manlig närhet på ett år....
Något hos honom fick mig att gilla hans närhet.
Eller har jag varit utan för länge så jag hungrar efter närhet?
Bara att känna en hand på sin arm eller rygg, räcker. :)
Man törstar efter det.
En kvinnlig kollega på jobbet smörjde in tigerbalsam på min nacke häromdagen.
Bara det var hur underbart som helst, att få beröring av en annan människa.:)
Hahahahha!
I vilket fall som helst så tittade jag på klockan och höll på att storkna!
Klockan var 04!
04?? Hur fan...
Så jag sa till honom att jag måste åka hem.
Han sa att det inte var så bra för mig att gå själv så han kunde gärna följa mig till bilen.
Väl vid bilen pratade vi mer och han frågade om mitt nummer.
Han ville att jag skulle höra av mig på något sätt sen, så att han visste att jag hade kommit hem ordentligt.
Vad han brydde sig, sånt gillar jag. :)
Jag frågade honom om han var en blyg person, och han sa, ja.
Det märktes, att han var blyg och nervös. :)
Han såg jätte snäll och ödmjuk ut i sina blickar.
Vi skildes åt och då jag kom hem så messade jag att jag var hemma.
Han ringde då upp och vi pratade i några minuter.
Han ville träffas i dag men jag sa att det är vääääldigt tveksamt, vet hur trött jag kommer att vara.
Så det blir inget. ;)
Så, nu har jag berättat det trevliga och positiva..... ;)
Nu kommer vi till det negativa.... Hahahaha.
Han har det struligt med ett ex.
Hon vill försöka igen, det vill inte han.
De gjorde slut för nåt år sen och har en son i hop.
Hon hotar med att inte låta honom träffa sonen om de inte blir i hop igen.
I går när han var ute, vilket han inte har gjort på länge, gått ut, så skickade hon tydligen massor med sms och bilder och skrev saker som att han inte ska träffa någon ny, och hon skrev saker som, "vill du verkligen splittra det här?" och hade skickat bild på henne och sonen i samband med den meningen.
Jag vet inte varför jag fortsatte att prata med honom när jag fick veta detta.
(Jag frågade och han var helt ärlig med sin situation. Han berättade inte heller det som vissa gör, att de är arga på sitt ex och allt, utan mer som att det tyngde honom och han var i en väldigt jobbig sits.)
Så.... sådant borde man egentligen hålla sig borta i från.... ;)
Var det min törst efter närhet?
Gillade jag hans doft undermedvetet?
(vi går ju i gång på mycket hos varandra som inte är medvetet.)
På något sätt känner jag att jag inte bryr mig så mycket om hans situation.
Jag är inte heller den som skaffar en kk.
Så jag vet inte varför jag ville fortsätta kontakten...
(Visst är jag ute efter en relation men samtidigt känner jag att jag skippar den tanken och bara följer med strömmen.)
Kanske är det bara för att få någons uppmärksamhet?
Att messa, ringa, träffas på promenader osv.
(Självklart måste det finnas någon typ av attraktion.)
Ja, ja vi får se...
Dock somnade jag sent!
Inte gjort det på länge....
Somnade, 06.00
Vaknade, 10.15
Det är ju fan 4 timmars sömn! :)
Hahahah får se hur länge jag orkar hålla mig upprätt i dag......
I morgon är det ju dags för jobb igen.
Jo, just det....
Han jobbade i byggsvängen och när han fick höra om min utbildning så sa han att han skulle höra sig för då han hade någon vän som var elektriker.
Det var ju snällt, utan att ens känna mig. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar