Då vi var inne igen så såg veterinären direkt att de behövde skrapa igen.
Så...han drogades, igen... och jag blev ledsen, igen.
Suck...
Tänkte stålsätta mig denna gång, tänkte på att det inte var så farligt.
Men sen när han höll på att somna i min famn så kom alla tankarna och tårarna.
Jag är ensam, vill verkligen dela min vardag och framtid med en kille.
Då jag åkte till veterinären så kände jag mig ensam också.
Jag och hunden, ingen som är med mig, jag måste ta hand om all stress, oro, ledsamhet ,helt själv.
Ingen som stöttar, pushar, tröstar mig.
Jag får hitta det i mig själv. Försöka att peppa och lugna mig själv.
"Det löser sig, det kunde ha varit mycket värre, försök att se det positiva."
I bland är jag såååå jävla trött på att försöka att vara stark.
Jag tycker ofta att det är förjävligt att leva själv.
Jag har dåligt med pengar just nu.
(jag vet, man ska inte säga så, det man sänder ut blir sanning.)
Visste att detta hos veterinären skulle gå på massor igen.
Har fortfarande ett prov kvar jag måste göra i skolan.
Haft hela sommaren på mig att plugga och bara gjort det två ggr...
Skolan börjar väldigt snart igen, stress, prov, osv.
Jag vet inte, allt kändes ledsamt i dag.
Utan befogenheter egentligen.
Jag vet att allt löser sig, jag vet det, även om det kan ta lite tid i bland.
Och vad gäller skolan, det är jag själv som skapar stressen, alltså kan jag ta bort den också.
När jag kom hem så räknade jag i hop vad jag lagt på veterinären.
Självrisk på 1.600 och sen 15% rörligt på summan för dagen.
2.422 kr har jag betalat hittills.
Jag kände klumpen och oron i kroppen...
Sen helt plötsligt såg jag pengar på mitt konto, 2000:-
??
Jaha! Det var från extrajobbet!
Gud vad skönt det kändes!!! :)
Saker och ting löser sig, gäller bara att ha tillit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar