I dag var jag på dejt.
Ja, tänka sig, det var jag.
Träffade honom på en dejtsida.
Började att skriva till varandra, mest kompisaktigt.
Han verkade rolig och schysst så vi bytte Facebook och skrev där i stället.
Sen bytte vi nummer och hördes och messade på telefon.
Sen så sågs vi en kortis i dag, tog en fika, fast först släpade jag med honom till Ikea. ;)
Jag skulle kolla en sak och tyckte det var mer avslappnat att gå där innan man fikade.
Jag vet inte vad det var, men det fanns definitivt nåt där.
När vi skildes åt så kände jag mig glad!
Sen tänkte jag på mitt ex...
Så bara på någon sekunds hastighet så kände jag för att börja gråta.
Tankar som...
"Tänk om han hör av sig om nån månad och säger att han vill vara med mig och ha barn och allt, så har jag gått och träffat nån annan?"
"Men jag kan ju inte gå runt och inte träffa nån för att jag hoppas på att han ändrar sig." dök upp.
Tankarna kom på nån sekund och var över på nån sekund.
Jag vill träffa denna kille igen, som jag träffade i dag.
Dock är det också jobbiga känslor som dyker upp för exet.
Man kan träffas och umgås, lära känna varandra som vänner först.
Det är vad jag vill.
Ja, ja...jag ska inte gifta mig i morgon, jag tar en dag i taget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar