Jag var ute i går.
När klockan var sent, typ 04... och det var dags för hemgång så vände jag mig om och stod öga mot öga med en kille.
Han var ganska söt men såg för ung ut. ;)
Han presenterade sig, S, vilket jag hörde.
Jag var riktigt rak på sak, för jag är så less på oseriösa killar nu.
Eller nej, fel att säga, killar som inte vill samma som mig, menar jag.
Jag frågade direkt:
"Hur gammal är du?"
"Gissa." sa han.
"Du är 27." sa jag
"Ok... hur gammal är du?" frågade han.
"Jag är 38." sa jag och spände ögonen i honom och log.
Han sa bara ok.
"Nå hur gammal är du då?" frågade jag.
"Jag är 27 år, men vad spelar det för roll?"
Som sagt, jag orkade inte hålla på så jag var väldigt rak.
"Du... en kille i din ålder vill ofta inte ha något seriöst förhållande.
En tjej i min ålder vill ha det. Jag tex, vill ha barn, hus, gifta mig, bli gammal med någon."
Han svarade:
"Ja...ok? Jag är där, jag har redan gjort saker i livet, så jag skulle visst kunna binda mig."
Jag kände att jag inte orkade lägga energi på vad han sa utan jag ville bara hem.
"Ja, men ok, men jag ska hem nu." sa jag.
"Men hur gör vi då?" undrade han.
"Ta mitt nummer då."
Så jag lämnade mitt nummer.
Min kompis kom fram och jag presenterade dem.
Han vände sig till mig, "Nå, minns du var jag heter då?"
"David." sa jag.
Han såg besviken ut..
Han hette ju inte alls det.
Hahahahah och jag är ju nykterist.
Vi får väl se om han ringer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar