En Ikea date

I går var jag på date med C.

Han kom och hämtade mig i sin välvårdade BMW och vi åkte till Ikea.

Vi åt där, han bjöd och vi satt och pratade och pratade.

Sen var vi inne på citygross för båda behövde småsaker därifrån.

Sen körde han mig hem, båda klev ur hans bil och stod och pratade.

Nästan 1 timme stog vi där.

Då vi hade sagt hej då så dröjde det ca 10 minuter tills han skickade ett mess och jag ringde då upp honom.
Vi pratade en bra stund och det slutade med att han kom över till mig vid 21.00 för att låna en film som vi hade pratat om.

Han gick husesyn och vi pratade lite sen åkte han.

Komiskt men han är elektriker... :)

Han är väldigt lugn, han känns trygg och mogen.

Men han behöver ta itu med sig själv, han har börjat jobba med sig själv på olika sätt.

Jag vet inte än om det är bra, för vi har massor att prata om ang uppväxter och att arbeta med sig själv, eller om det inte är bra för mig eftersom han inte är klar med sig själv.
(Helt klar kan man kanske inte bli, men ni förstår säkert.)

Han har dessutom två barn och ett ex som någonstans hoppas att det blir de två igen.
Medans han inte alls vill.

Så... jag är lite avvaktande....

J, ska jag träffa på onsdag.
Vi kändes väldigt lika då vi sågs, alltså vi pratade ju inte så mycket där på nattklubben, men jag vet inte hur jag ska förklara det.... Vi kändes som "syskon" hahahha vad fel det låter.
Vi kändes lika, samma energi kanske.

Han nästan trånade efter mig i lördags.
Då jag gick i väg på toa och kom tillbaka så sa han:
"Jag trodde inte att du skulle komma tillbaka!"

Han ville flera ggr att vi skulle gå i väg och prata men jag sa att vi får prata i morgon.
Jag ville dansa eftersom jag skulle åka hem snart och jag ville inte heller lämna min kompis ensam.
Nästan så att han var orolig att förlora mig då han äntligen hade fått kontakt.

Sen kan man ju undra om det bara är attraktion från hans sida men det återstår att se.....

Jag brukar tycka att man ska hålla sig till en person åt gången.
Men....jag måste säga att jag ändrat mig lite...
så är det väl när man själv befinner sig i en situation och vet hur det känns.

Jag vill träffa båda för att se vad som känns bäst.
Jag är ju ändå inte fyskisk med dem, det tycker jag inte är ok!

Jag träffar dem "platoniskt" och ser hur det känns.
Så fort jag börjar känna mer för någon så kommer jag att avveckla med den andra. Om de inte gör det först dock.