Nu börjar nerverna ligga utanpå känner jag...
Känner mig jagad av vissa saker.
Känner att jag börjar tappa kontroll, att det blir för mycket över beslut jag redan har tagit.
Jag mailade till min kollega förra veckan då han var sjuk att jag inte vill gå över till det nya företaget och att jag har sökt en utbildning.
Han frågade mig denna vecka, "Vad ska du säga till den nya chefen då?"
Va? Jag mailade ju dig det, tänkte jag.
Han ringde mig i dag innan jag ens hade hunnit komma till jobbet.
"Jo, jag tänkte om jag skulle gå ner till 75% så får du ju gå upp i tid, hur skulle det funka för dig?"
"Eh, va?" jag kände mig helt målös. Sluta nu! kände jag.
När jag drog i väg från kontoret för att uträtta ärenden å jobbets vägnar så ringde han till mig igen.
"Jo, jag har pratat med en här på kontoret och det finns en tjänst från i höst, hon ville prata med dig, den är på timmar. Då kan du ju jobba på vaktmästeriet och där. Fast hon vet inget om att du har sökt en utbildning."
Suck......
Hon kommer att prata med mig om 30 minuter....
Sen har jag pratat med C.
Han är så förvirrad över allt i hans liv, han kan inte ens tänka på barn och framtid med en annan tjej just nu.
Han behöver jobba med sig själv massor.
Han ringde i dag men jag avslutade samtalet ganska snabbt.
Ja, han känner för mig och jag känner för honom men just nu känner jag bara irritation över saker.
Irritation kommer leda till att mina känslor för honom svalnar.
Känner just nu att han kan fortsätta att utreda sitt liv UTAN mig!
Fan vad jag känner mig irriterad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar