Jag tänker också på att jag vill umgås mer med mina pappor och mina vänner.
Gör jag det?
NEJ!
Föreslår dom att vi ska ses?
Ja.
Men blir det så i verkligheten sen?
NEJ!
Jag tycker att det är jävligt korkat!!
Så sitter jag och klagar på att jag känner mig ensam....
Korkat!
Livet kan ta slut när som helst!
Plus att man mår bra av att omge sig med andra.
Vi behöver mänsklig kontakt för vår hälsa och välbefinnande.
Sen sitter man där en dag, när någon har dött tex, och ångrar sig att man inte sågs mer.... :(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar