Vi prövade ett nytt ställe i går.
Det skulle vara 90 tals musik, det gillar jag. :)
Det var en fin lokal och musiken var jätte kul att höra!
Vi fick många minnen och skrattade gott.
Men vi var bara där i ca 1 timme.....
De flesta var runt 20 år.
Så vi gick ner till stammishaket istället.
Jag såg en kille som dansade annorlunda än andra.
Han såg mig.
Till slut gick jag fram.
Vi dansade lite bredvid varandra och skrattade.
Sen började vi prata.
Han pratade engelska.
Det visade sig ganska snabbt att han inte bodde här, han var på besök hos en kompis.
Han kom i från Polen och pratade jätte bra engelska.
Vi hann inte prata så mycket då det var dags att åka hem.
Plus att jag tänkte att det var lite, ja... inte onödigt, hittar inte rätt ord, men han bodde ju i Polen...
Men innan vi gick så kände jag att jag inte ville släppa det helt, så jag gav honom min Facebook.
Han blev glad och sa: "Vi ses på fb sen då."
Han gav mig en puss på kinden och vi sa hej då.
Min kompis och jag pratade om det på vägen hem, att han inte var den typen av kille som är min stil.
Nä, han var inte alls det, men i bland finner jag killar, som är långt i från min "stil", intressanta.
Jag kan fastna för en charm, ögon, ett skratt, osv.
Vi får se om han hör av sig, jag tror inte att detta är min framtida man,
han verkade schysst bara.
Man kan ju snacka lite på nätet, han verkade trevlig. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar