Jag såg nyss filmen "Fifty shades of Grey".
Miljoner med känslor for genom mitt huvud och i mitt hjärta efteråt....
Det har skrivits så mycket om den, så jag ville se den och känna efter vad jag tyckte.
Jag vet inte vad jag tyckte....
Jag känner mest tomhet och sorg nu efter att ha sett filmen....
Det börjar med att han och hon möts.
Han är rik, charmig och har ett sug i blicken.
Vem faller inte för det?
Han lockar henne och ger henne gåvor, såsom en bil.
Han kör henne i en helikopter, osv.
Ja, vem vill inte ha sånt?
Men...
Killen har problem med närhet.
Helt klart.
Han har ett "lekrum" och har S&M eller vad det nu kallas....
Han träffar en tjej som är oskuld, aldrig varit nära en kille.
Hon är sårbar, mjuk, känslosam, ömsint.
Hon försöker att röra vid honom, smeka hans kind.... hon får inte det.
Jag har varit där...
Jag har haft ett förhållande med en kille som också var så pass "förstörd".
Han gillade inte när jag skulle smeka hans kind, när jag ville ge honom kärlek...
"Gör inte sådär!" suckade han och tog bort min hand.
Tjejen i filmen är känslig och han är kall.
Hennes sätt, mot honom, gör att han håller på att förändra sitt sätt, vilket han inte gillar.
Han vill att hon skriver på ett kontrakt.
I det så står det bland annat hur hon ska bete sig mot honom och att hon är undergiven honom.
Hon säger dock i från, när han gör något hon inte vill.
Hon ifrågasätter också hans sätt, vilket gör honom förvirrad.
Hon undrar varför han inte kan ge och ta emot "vanlig" kärlek.
Gå på dejter, sova i hop, osv. Vilket han inte vill...
Ingen annan har lyckats få honom att känna så som han gör för henne.
I sexscenerna sitter jag och spänner mig, inte för att det är lustfyllt.
Jag gillar inte sådan typ av sex och jag har varit med om tillräckligt mycket maktspel i mitt liv....
Då hon, i slutscenen, ligger på ett bord och han slår henne....
(med ett skärp)
Hon grät och härdade ut, när han var klar så sa hon att han aldrig skulle komma nära henne igen.
Så gjorde det ont i mig att se hennes smärta...
Jag vet hur det känns att vara ett "offer".
Det var lätt att kliva in i den rollen då jag satt där och tittade på filmscenen...
Jag minns hur hjärtat blödde...
Hur det gjorde ont ända in i själen...
Hur jag grät....
Jag tyckte att livet var så ledsamt...
Varför jag....? Varför skulle jag vara i denna sits....?
Den scenen i filmen fick mig att slungas tillbaka i tiden...
Minnas alla dessa känslor....
Jag inser att det kommer att finnas tjejer där ute, som ser denna film och tror att de kan ändra en killes beteende med sin kärlek...
Tjejer som inte älskar sig själva...
Jag trodde det då jag var yngre...
Att jag kunde ändra en kille med min kärlek.
Vad leder det till?
Smärta, sorg, tomhet och ingen respekt för sig själv....
Detta var första filmen och det kommer en del två.
Hur många delar som ska göras, det vet jag inte.
Men den lämnade mig med sorg och en känsla av tomhet....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar