Rädd

I går la jag mig i soffan direkt då jag kom hem.
Efter nån timme så gick jag upp för att laga middag.

Jag kände mig lite konstig som vanligt men fortsatte.
Då jag hade ätit upp nästan allt så började det kännas jätte konstigt i kroppen.

Jag trodde jag skulle tuppa av!
Det var en jätte obehaglig känsla.

Jag la mig på sängen och tårarna började rinna.
Blev både rädd och kände att jag inte alls mådde bra.

Precis då ringde en vän till mig.
Hon har alltid haft en trygg inverkan på mig.
Hon har varit undersköterska i flera år förut och hon passar verkligen som det! :)

Jag förlitar mig väldigt mycket på henne när det gäller kroppen och hur man mår.

Jag ringde sjukhuset som har jour på helgerna.
Vi pratade ganska länge och som jag visste så kan kortison ställa till mycket i kroppen.

Han sa att jag skulle åka in direkt om jag tuppade av eller om jag började blöda igen.
Han frågade om jag hade en tablett som var snäll mot magslemhinnan.
Eftersom kortison inte är en snäll medicin..

Nej det hade jag inte, han skulle skriva ut ett recept. 
Så då kommer jag att ta 13 st tabletter om dagarna....

Ja ja, det trappas ned i allafall och blir mindre tabletter med tiden.


Blodproverna som jag tog i torsdags visade sig vara ganska bra.
Jag svarar fortfarande på medicinen och blir bättre antar jag. :)