"Gå längre in i gången! Det är 10 minuters trafik i dag! (brukar vara 5 min)
Det kommer ett annat tåg bakom! Det är ju måndag morgon!"
Ropade de ut i högtalaren på tunnelbanan.
Vi klämde i hop oss i vagnarna...jobbigt som fasiken. Fick stå och tänka på en låttext för att inte känna panikkänslor. Trångt, varmt och så är jag kort också, så man har ju folks armar, ryggar och väskor i sitt ansikte...
PLUS att tåget körde med kraftiga inbromsningar mitt i tunneln...
Tåget stannade i Slussen och det strömmade av folk, jag försökte förminska mig själv för folk skulle gå av från alla möjliga håll och jag försökte lämna dem plats. Då lyckas ändå en kvinna pressa sig förbi mig så att jag ramlar till och blir klämd mellan andra. Hennes man som går bakom henne, han säger förlåt i hennes ställe... Kul att någon är uppmärksam i allfall :)
Nu i veckan så har min hundvakt fått förhinder en av dagarna, min inhoppare till hundvakt är bortrest, sambon jobbar och jag jobbar....Shit hur ska jag göra?
Jag mailade min chef och berättade och frågade om jag kan börja vid 12.00 den dagen då ist.
Hade dåligt samvete först en lång stund...
sen slog det mig...
Tänk om jag hade haft barn då? Hur många är inte hemma med sjukt barn?
Likaså gäller ju för oss med hund :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar