Smärta för oss samman

I går ringde jag en vän, som också är arbetslös.

Jag hann fråga hur det var och så började personen att gråta.

Personen grät över ekonomin, att inte ha hittat nåt arbete osv.

Jag blev helt tyst ett tag....
Det gjorde ont i mitt hjärta att höra.....
Jag ville bara kunna trolla bort hennes smärta och situation...

En annan vän pratade jag med i går.
Personen har inte haft den bästa relationen på senaste tiden.
Då den har vetat om det hela tiden har det ändå varit svårt att komma i från den andre.

Jag fick berättat för mig av personen att den hade kommit till insikt i går av olika händelser.
Det jag fick höra, fick mig att börja gråta.
Jag kände smärta och jag kunde inte förstå hur den personen hade låtit sig behandlas på det sättet.

Jag har även funnit en ny vän.

Vi befinner oss med liknande ex och den personen ger mig styrka och kloka ord.

Alla har gjort det mer eller mindre genom denna tid....

Det är lustigt hur vi är 4 personer med liknande ex....
Vi befinner oss alla i nästan samma sits.

Dock har ev två av oss kommit en bit längre och gått vidare, vi andra två är på väg åt samma håll...

I går på yogan så pratade jag med den vanlige personen som jag brukar prata med där.
Det visade sig att personen också hade en tarmsjukdom....

Jag pratade även med en annan vän som berättade om sin jobbiga situation med sin familj och det visade sig att denne hade en kollega som hade samma sjukdom som mig, så jag fick prata lite med den personen som hade samma sjukdom. Byta lite erfarenheter.

Ja, va ska man säga om detta...
Härligt att hitta folk i ens närhet som har liknande situation.
Man tar stöd av varandra.
Bara man pratar öppet om saker så finner man varandra.

Det finns också en kvinna som min pappa känner.
Hon hade sagt till min pappa:

"Rebecca är nu singel och snart flyttar du till Norrland...vem har hon då? Hon är helt ensam!
Jag har tänkt lite...och jag kan vara som en plastmamma åt henne!"

Det visar bara hur stora hjärtan folk har och att man faktiskt inte är ensam!