När jag vaknade i morse hade jag ett missat samtal från sjukhuset.
De hade lämnat ett medelande...
"Hej, det här var syster xxxx. Nu är det dax att börja med imurel.
Ring tillbaka sen."
DET kändes...läskigt... "nu är det dax".
Tänk att vissa säkert stoppar i sig denna medicin, och fler, och känner samma sak som när de stoppar i sig en alvedon.
Tänk om man mår jätte illa och kräks i flera veckor?
Det var en väldigt vanlig biverkning.
Ja, ja.
När jag sa till läkaren att jag var rädd för alla biverkningar, man kan tex få cancer av denna medicin.
Då sa hon att man kan få cancer av denna sjukdom jag har och speciellt om man går obehandlad länge.
Undra varför CANCER ska vara så skrämmande.
Det finns ju massa andra saker som är skrämmande.
Att det påverkar arvsmassan, bara det är ju läskigt...
Ja, ja...... då var bollen i rullning....
Vaccinationer, blodprover, samtal, osv...
Snart ska jag också på magnetröntgen för ryggen och tunntarmen för att se om sjukdomen har spritt sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar