I går var jag på en kompis landställe.
Det var underbart!
Låg på en brygga och solade.
Hunden mådde bra i vattenbrynet. :)
Fick bära ut honom lite för att han skulle simma och svalka ner sig.
Det gör han inte själv, han nöjer sig med att blöta tassarna. :)
Jag var jätte trött då jag kom hem och tänkte komma i säng tidigt.
Men så blev det inte.. jag somnade väl vid 23.00.
Vaknade flera ggr under natten och kände en obehaglig pirrande känsla i magtrakten, mellangärdet.
Eller var det en gång?
Diffust...
Jag vaknade av klockan och var jätte, jätte trött.....
Hela dagen i dag var jag låg, tyst, tom på energi....
Orkeslös, kroppen var inte med.
Helt plötsligt, från ingenstans, i eftermiddags, så kom jag att tänka på C.
Mycket....
Jag kände verkligen att jag saknade honom.
Jag tänkte nästan ringa honom...
Försökte hitta ursäkter för mig själv för att ringa honom....
Sen försökte jag att hitta dåliga saker med honom, för att visa mig själv att han inte var nåt för mig.
Sen tänkte jag ringa honom igen...
Tillslut så ringde jag en kompis istället och det första jag sa var:
"Fan!!! Varför vill jag ringa till C, varför tänker jag på honom nu?!"
Då han åkte på semester för snart en vecka sedan, så har det varit helt ok, vi har inte hörts och det har varit bra för att komma över honom.
Men i dag fick jag ett litet återfall.
Men...det går väl över helt om ett tag....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar