Orden, "Jag vill avsluta mitt liv" skapar oro

I går på facebook så hade en bekant skrivit i sin satus, så att alla kunde se, hur dåligt han mådde.
Han hade skrivit att hans liv var värdelöst osv.
Folk hade kommenterat det och försökt ge honom råd men han bara slog bort det.

Jag har bara känt denna person i ca ett par månader.

Vi var tre stycken som blev oroliga i går så vi åkte hem till honom.
Väl utanför hans hem så kom vi inte in i porten då det var portkod.

Vi ringde till honom och han svarade inte.
Jag messade honom och sa att vi stod utanför.

Han svarade att han inte ville ha sällskap och att vi skulle åka hem.

I dag så hade han skrivit på facebook igen.
Han skrev mycket dystert och att han ville avsluta sitt liv.

Jag agerade.

Jag ringde jourpsyk, de kunde inte göra något utan hans personnummer så de sa åt mig att ringa polisen.

Jag gjorde det.

11414, deras tipstelefon, mycket bra nummer.

Jag berättade allt och de skulle åka dit och kolla hur det var med honom.

Jag medelade honom att bollen var i rullning vare sig han ville eller inte.

Han svarade mig direkt och frågade vad jag hade gjort, att jag måste fråga honom först innan jag gjorde nåt.

Jag skrev till honom att han gjorde oss oroliga med sina inlägg och att han behöver prata med någon proffesionell.

Han svarade då att han redan hade en kontakt med psykiatrin.
Att han hädanefter aldrig ska skriva på facebok hur dåligt han mår för det skapar tydligen hysteri bland folk.

Så jag ringde tillbaka till polisen för att stoppa dem, för att jag ville ringa tillbaka till jourpsyk och prata med dem ist eftersom han hade en kontakt där redan.

Men det var försent...hon medelade att polisen redan var på plats.

Så jag messade till honom igen och sa att jag hade försökt att stoppa polisen.
Att han visst får skriva på facebook att han mår dåligt men FAN inte skriva att han vill avsluta sitt liv! Folk blir oroliga.
Jag blev även kontaktad privat av hans vänner på facebook som visade oro och frågade mig om jag hade lyckats träffa honom då vi var där och skulle ringa på.

Han skrev att han förstod, han brukar bli arg över sånt här, sa han, men kände ingen ilska mot mig utan tackade för omtanken.

Nu kan jag andas ut...vilken cirkus det blev....