Barnlängtan

I dag var jag på en kompis jobb.
Hon arbetar på en förskola.

Hennes son som är 6 år går på den förskolan.

Det var avslutningsdag och de skulle ha en liten teaterföreställning.

Innan det började så gick jag in på den avdelningen som min kompis jobbar på.

En avdelning med små barn.....
Upp till två år.

De små gick omkring där...med stora fina ögon, tjocka kinder, vinglande steg och pratade...
Allt det söta, charmiga, tog luften ur mig.

Helt plötsligt från ingenstans så vällde det upp tårar i mina ögon!
Jag kämpade för att få dem att stanna vid ögonkanten och tvingade mig att tänka på annat.

Inte fan visste jag att min egen barnlängtan var så stark.....