tisdag 25 oktober 2011

Ha förtröstan, saker är som de ska...snart...

Jag grät en skvätt i går då jag hade lagt mig...

Jag grät en skvätt nyligen...

Jag känner mig ledsen och ensammast i världen... :(

Känner mig så sjukt ensam!

Sen allt med sjukdomen också...

Ska på infomöte om Imurel i morgon.

Arbetsförmedlingen vill ha ett utförligt läkarutlåtande om min sjukdom och hur den begränsar mig.

Försäkringskassan vill ha papper från mina jobb och läkaren.

A-kassan vill ha papper från mina jobb och även från försäkringskassan.

Allt går via mig, jag måste ringa och fixa.

Jag måste hålla koll på min ekonomi, kommer jag att klara utgifterna?
Nu har jag ingen sambo att luta mig mot heller vad gäller den ekonomiska biten eller sjukdomsbiten.

Mycket går åt till att fundera över hur livet blir nu, med en ny stark medicin och ett skov/utbrott av sjukdomen som inte riktigt ger med sig. Ändå ska jag hålla allt det andra i huvudet också som jag skrev om nyss.

Sen är jag 50% arbetslös...hur fan ska jag söka jobb nu? Ska jag söka deltidsjobb? Ska jag avvakta pga medicinen och vad den kommer att göra? Läkaren sa ju att det kanske tar upp till 6 mån innan allt blir bra. Olika personer man måste vända sig till, saker som måste fixas...inte kan man bara koncentrera sig på att vara sjuk...och inte har man någon sambo att luta sig mot längre.

Usch vad jag känner mig ledsen och ensam i dag.... :(

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar