Jag blir stressad.
En vän/granne, skulle gå ut med min hund på lunchen då jag praktiserade.
Jag frågade för länge sen.
Mina pappor skulle ta ca 2 dagar som min granne inte kunde.
2 veckor innan praktiken börjar så backade hon ur.
Hon vill inte binda upp sig.
Jag sa det till pappa och nu vänder och vrider de på sig ang att de måste ta varje dag.
Förstår att det är jobbigt för dem eftersom de inte bor i närheten.
Dessutom behöver min hund bara en kort rastning.
Då kanske det känns lite onödigt att åka hit varje dag.
Jag har satt upp en lapp i tvättstugan, i hopp om att nån granne nappar.
Jag har inte heller de pengarna att anlita någon doggywalker.
De tar ca 2.500:- per månad.
Jag kan ge en summa men det är inte ens i närheten av dessa priser.
Jag är ju fortfarande student.
Så här var det när jag skaffade hunden också.
Innan jag köpte hund så kollade jag med mina pappor om de kunde vara hundvakt på dagarna.
De sa ja.
Men en kort stund efter så skaffade de en egen valp och det gick inte så bra att ha dem i hop.
Som tur var så kunde jag ha med honom till jobbet.
Eller när jag flyttade till hus med en pojkvän och han pratade om barn ena veckan för att nästa vecka göra slut.
Men så är livet.
Det finns inga garantier för något.
Men, det är klart att detta skapar en stress hos mig.....
Att gå till jobbet/praktiken varje dag och veta att detta är en nödlösning med min hund.
Usch... knyter sig i magen.
Men jag vet att saker och ting brukar lösa sig.
Tillit.......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar