I går hade jag ett otroligt lugn i kroppen.
Helt sjukt var det, så otroligt lugn i hela kroppen.
Som att jag hade fått flera timmars massage.
Jag vet ju att han får komma hit nu.
Tänk att det tog så kort tid, egentligen så tog det bara en vecka.
Han åkte ju strax innan hon gick på semester. (kvinnan på migrationsverket)
Sen var hon på semester, sen var ärendet i Örebro så hon fick det förra veckan.
Hon tog beslutet i fredags, (samma vecka hon fick ärendet) och medelade honom beslutet via mail men mailet hade studsat så vi såg det inte.
I måndags gick jag in på migrationsverkets sida, knappade in hans ärendenr på deras hemsida, det stod att de hade tagit ett beslut, jag mailade till henne direkt och frågade om det jag hade sett.
Då svarade hon att hon mailat i fredags men att det studsade.
Hon hade angett fel mailadress.
Så hon skickade om det, och japp, där var beslutet.
Dock så började hundra tankar att snurra i huvudet.
Allt han och jag måste göra när han kommer hit, osv.
Tex, SFI, arbetsförmedlingen, (allt man bör tänka på som nyanländ invandrare, jag vet inte allt man behöver göra.)
extrajobb, ny garderob så han får plats här hemma ordentligt, osv, osv.
Undra varför jag alltid lägger så mycket energi på att hjälpa andra och fundera ut hur de ska gå till väga.
Jag behöver ju lägga det krutet på mig själv.
Men i dag så började jag sakta fundera på mig själv. :)
Jag ska ringa runt till elektriker företag och fråga om jag kan komma dit på studiebesök ett par timmar.
För att se hur de jobbar.
Om det verkar kul och man kommer bra överens så kan jag fråga om praktik.
Vi ska ju ha det i höst.
Kanske kan man tillomed få sommar jobb..... ;)
Iallafall, han ska ringa Svenska ambassaden i dag, i Egypten.
Boka en tid, åka dit, vänta på uppehållstillstånds kortet.
Så det kanske tar en månad till, man vet aldrig, men det känns såå mycket lättare nu. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar