Jag hade hört på nyheterna att de hade tillfångatagit Kadafis andra son och fört honom till Libyen.
Där ska han sitta fängslad tillsammans med sin bror som redan sitter där.
Det är några andra som vill ha dem men de i Libyen vägrar att lämna ut dem.
Jag blev lite nojjig och ville kolla så att det inte betydde några oroligheter.
Men det troddde han inte att det skulle bli.
Därför ringde jag och frågade.
Han brukar ringa mig på förmiddagen men hade inte gjort det i går.
Han hade massor att göra så han var redan på väg till huvudstaden, ca 2 timmar med bil.
Han avslutade vårat väldigt korta samtal med att tala om att han älskade mig och att han skulle försöka ringa mig senare.
Men han ringde aldrig.
Inte heller nu i förmiddags.
Lite orolig blir jag, samtidigt som jag tänker, äh, allt är lungt.
Hade han varit i Europa, eller något annat land som alltid var lungt, så hade jag inte nojjjat....
Jo, jag mailade ju kvinnan på migrationsverket och frågade om hon hade fått mitt mail förra veckan.
Hon svarade i går:
"Hej!
Ja, jag har fått mailet!
Jag har fortfarande inte fått ärendet som för tillfället ligger i Örebro! Det ska dock skickas till mig så att jag har det i nästa vecka. Fram till dess kan jag tyvärr inget göra i ärendet!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar