Vi var ju på migrationsverket en fredag, för en vecka sedan, samma kväll, efter middagen, så fick jag sådan enorm kramp i magen.
Jag var ledsen hela kvällen och smågrät i bland.
Dagen efter var det samma sak, jätte kramp i magen efter mat och tårar.
Det är läskigt hur kroppen stänger ner när man är ledsen....
På söndagen var det något bättre, på måndagen så började en ny kurs i skolan och vi var där heldagar hela veckan. Det gjorde att jag tänkte på annat.
2-3 månader är inte så mycket, att vara i från varandra.
Klart det är jobbigt då vi redan har en vardag i hop.
Men jag är rädd för att det blir längre, att det blir krig i hans land då han har åkt ner, att han inte får komma tillbaka.
Ja, jag kan nog hitta saker att vara orolig för....
Jag mailade kvinnan på migrationsverket för en vecka sedan, inget svar.
I fredags mailade jag henne igen, då svarade hon direkt.
"Vad har du för telefonnummer?
Så att vi kan höras på måndag och prata om allt."
Så.... fortsättning följer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar