Lite kvällssorg

Jag såg precis en film där de sa:

"Man får leva med de val man gör i livet, hur smärtsamma de än är."

Det fick mig att tänka på honom....

Tänker han så?

Jag tänker på hur han brukade dra sina fingrarna genom mitt hår.....

Hur han sa: "Jag trodde inte att det skulle kännas så bra efter så kort tid."

Det gör ont i bröstet, jag föll för honom....

Jag minns vår första helg tillsammans, när vi skulle skiljas åt.

Han sa till mig: "Det är inte bra att falla för någon så hårt." som jag gjorde för honom....
Visste han redan då?

Han undrade hela tiden vad jag tänkte, vad jag tyckte, hur jag ville ha saker och ting....

Sällan berättade han sina tankar för mig....

Jag vill fråga honom..."Varför?"

Jag VET att han kände nåt för mig.
Den passionen han visade.
Den sorgen i hans ögon en gång då vi skildes åt.
Då han stod kvar på tågperrongen, vid mitt fönster, tills mitt tåg hade gått.
Den gången då jag väntade på honom vid flyget och han släppte sin väska direkt då han såg mig för att omfamna mig och kyssa mig länge....

Vad hände?

Det gör ont.....

Vad hände........?

Jag saknar den han var när han var med mig......