Häromdagen så frågade min sambo om mitt ex gillade att gå i naturen.
Jag började prata:
"Jo han gillade det, han var verkligen en natur människa, han växte ju upp i hus också.
Han bra på allt, det fanns inget han backade för.
Han kunde baka också, han gjorde biskvier, de var goda!
Han var trygg som person, med honom kände man sig alltid trygg, man kände att man alltid kunde luta sig mot honom. Han gillade barn, han gillade djur jätte mycket, han var social, han var händig, han var kärleksfull och visade mycket kärlek."
Jag tystnade...
"Han kanske var FÖR bra för att vara sann..."
Kom på att jag hade rabblat upp en massa saker för min sambo som han egentligen inte hade bett om att höra.... pinsamt...men sant...
MEN..... jag tror att mitt ex verkligen försökte vara bra på alla sätt så att han glömde bort sig själv....
I slutändan så sårade ju han mig...fast det kanske inte var hans avsikt...
Han ville så mycket, för andra, att han tillslut var helt utmattad och drog....
Min teori....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar