I dag vaknade jag tidigt av ljud.
Jag kunde inte somna om.
Tankarna malde.
Jag fick ett samtal i går eftermiddag som gjorde mig nervös, men glad.
Det var M från mitt jobb.
Det var den killen som jag hade suttit bredvid på middagen efter jobbkonferensen, som jag hade pratat mest med.
M sa att de hade kommit fram till att de skulle flytta över mig till entreprenad.
Lite historia:
Jag blev anställd av G som var chef på servicesidan.
I vanliga fall, när man anställs, så hamnar man på entreprenadsidan först.
Sen går folk över till service om de vill och får.
På service jobbar man nämligen själv och åker runt till olika kunder.
På entreprenad så jobbar man i team och är på stora byggen.
Sedan på byggena så är det andra arbetsgrupper där, snickare, målare, vvs, osv.
Mycket oljud och smutsigt.
Grövre jobb, mer monotont.
På service kan det vara mindre jobb.
Entreprenad "bygger" kontoret efter att snickare har satt en del av väggarna.
Service kommer dit när kontoret har startat i gång med personal och små fixar trasiga saker.
Typ så.... :)
Men, jag har fått höra att på min firma så anställs man bara till entreprenad först, inte service, just för att det tar tid innan man är självgående.
Man måste lära sig från grunden.
På entreprenad kan man få borra i betongvägg i ett par månader, sen drar man kabel i ett par månader, osv. För att få det att fastna, så att man sen, längre fram, kan arbeta själv.
Det var ju flera som var på G om mig, att jag skulle få anställning.
Den som hade hand om entreprenad sa nej, så G tog på sig ansvaret.
Jag kände ju sådan tacksamhet då och förstår nu att det var jävligt schysst av G att ta in mig, även då det inte fanns någon bra plats för en lärling just då.
G sa också till mig flera gånger att han trodde på mig. Det kändes bra, sa han.
Jag hamnade tillsammans med J och andra killar som tillhörde entreprenad men som jobbade för G just då. (som eg då är servicechef)
Vi var på en fabrik och G skulle hålla i det jobbet en längre tid.
Dock fanns det inte så jätte mycket stimulerande jobb då.
Men jag var där i över ett halvår.
Jag fick sedan hjälpa en servicekille i flera månader och fick då jobba mycket själv. Sen flyttade de tillbaka mig till fabriken och entreprenadkillarna.
Kort därefter så försvann G från service och kanske från firman, vi får se...
Jag fick då en ny chef som själv är ganska ny i rollen och dessutom inte känner mig. Det blev lite omorganiseringar på firman efter att G försvann.
PUH! Lång förklaring. :)
Så, de på firman har bestämt att jag ska flyttas över till entreprenad, helt, i några år. De brukar ha folk på entreprenad i 4 år, tills man är fullbetald.
Det gjorde mig lite nervös.
Jag vill inte fastna där helt, 4 år känns långt.
Alla tar olika tid på sig att lära sig, jag är ganska snabblärd och jag tänker säga det, att jag kanske inte behöver 4 år och jag hoppas att de kan se sådant.
Dessutom så är jag intresserad av svagström framöver.
Knx, passagesystem, larm, osv.
Kommer jag att få helt nya kläder nu?
De på entreprenad har andra färger på sina kläder än service har.
I alla fall, så ska all personal ha ett möte med sin respektive chef nu.
M sa att han ville vara den som hade det första mötet med mig.
M sa också till mig att han vill att jag hamnar under honom.
Jag blev glad av det.
Jag vet ju att han gillade mig, så att han vill ha mig i sitt gäng, känns bra.
Jag var ju väldigt personlig på middagen och hymlade inte med vem jag var och min sjukdom.
Jag sa till honom att jag vill ha ett möte ang min hälsa.
Men att jag kanske vill ha med mig J som stöd.
J har varit med förut när jag berättade för G om min sjukdom.
Blir jag ledsen så kan J fylla i det jag skulle säga, plus att J kan komma i håg saker åt mig.
När nåt är jobbigt så minns man ju inte alltid saker tydligt.
J ser ju min hälsa varje dag.
Så vi ska ha ett möte om jobbet och samtidigt ha ett möte om min hälsa.
Jag ser fram emot detta möte.
Ska försöka att få med så mycket som möjligt.
Men... visst är det lite läskigt också.
Min sjukdom kanske ställer till det för mig att jobba på service....
Fördelen med att jobba på entreprenad är att om man är borta från jobbet så blir inte kunden lidande.
Man är ju fler personal på en arbetsplats.
På service är det mer sårbart, eftersom du ensam sköter om ett projekt.
Dock har de flyttat servicepersoner från ett projekt till ett annat, tillfälligt, för att det behövs för stunden.
Men, på service är du mer fri, och det passar min sjukdom också, att kunna rå om sig själv.
Så jag vet fan inte.....
Men mötet känns både bra och läskigt.
Men, men...skulle jag bli frisk och hålla mig frisk i framtiden, och de på firman inte låter mig utvecklas, ja då är det bara att söka sig till ett nytt företag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar