Blod igen dödar hoppet

Gick upp tidigt i dag.
Ska på hälsoundersökning genom jobbet.

J var fortfarande hemma, men skulle strax åka till skolan.

Jag gick på toa.

Där stelnade jag.....

Vad var det jag såg?

Blod....

När jag var på väg ut ur badrummet så sa jag det till J.
Han kom efter mig och sa att det kanske bara var något tillfälligt.

Han kramade om mig.

Jag började att storgråta.

Allt hopp bara försvann.

Jag sa till honom att vi borde göra slut.
Att jag bara är sjuk hela tiden.
Att han borde ha en tjej som är frisk.

Jag kände att jag ville åka hem till mitt.
Att få dra mig undan.

Jag vill inte ha nåt förhållande och en massa krav.
Jag vill vara själv.
Jag är ändå bara sjuk hela tiden.
Jag har ju inget liv.
Jag kan inte gå och jobba och missar massor.
Jag har ingen sexlust.
Jag känner mig ful.
Jag går alltid i mjukisbyxor och är ofixad.

Jag orkar fan inte.

Det är bättre om jag lever själv med min hund.
Lever i min egen värld med mig själv.

J sa att jag inte alls ska lämna honom.
Han har valt mig och vill ha mig i sitt liv.

Just nu känns allt bara svart....