Sitter och tänker på en sak...
Är det såhär livet är? Att det händer mer dåliga saker nästan hela tiden än bra?
Att det inte kan gå en längre tid utan sorg eller så?
Bilen pajjade ju, innan det var det sjukdomen som visade sig, styvpappa på sjukhuset, hunden halt, min klocka försvann, lampa hemma råkade en ha sönder, bråkar med sambon, mer utgifter och mindre inkomster, när bilen kom tillbaka från reperation så lyser det ännu en fellampa mm mm mm.
Eller ska jag fokusera på det som går bra?
Sambon och jag börjar kunna lösa saker bättre och bråkar mindre, bilen har funkat felfritt i flera år, min hund är aldrig sjuk, numera blir inkomsten bättre ett tag, jag börjar bli frisk, osv.
Det bara känns som att det inte kan gå en längre tid utan problem.
Eller så är det så att jag fokuserar på det som är mindre bra och inte ser det som är bra?
Jag vet inte... :) en tanke bara under dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar