Fan... Det känns jävligt tråkigt.....
Jag bytte ju ut mjölkprodukter till soyaprodukter, magen reagerade, så jag gick över till havreprodukter.
Det blev inte bättre.
Trodde inte att det var nån fara, tänkte inte alls på sjukdomen. UC.
Jag gick en hel månad med dålig magen och åt dessa produkter varje dag.
Efter lite mer än en månad så fick jag veta att soya och havre produkter kan påminna om gluten/vete.
Jag fick panik och slutade tvärt, som jag skrev för ett tag sedan i bloggen.
Men magen blev inte bättre av att jag slutade, det hade gått för långt.
Några dagar efter läkarbesöket, då jag hade så bra värden, så kom det blod....
Det är nämligen såhär att detta prov som visar på hurvida man har inflammation i tarmen eller inte tar tre veckor på sig att bli färdigt, och på tre veckor kan ju saker och ting förändras.
Så det första provet tog jag precis i början av då jag började med soyaprodukter.
Då var jag ju frisk.
Sen tog jag ett till prov för 3 veckor sedan, för jag berättade för läkaren att magen hade reagerat efter att jag började med dessa produkter, det var innan jag visste att de var som gluten.
Men läkaren ville då att jag skulle ta ett till prov för säkerhetsskull.
Så hon kommer att ringa mig i morgon för att ge mig svar på det senaste provet.
Tyvärr har jag då inga goda nyheter att komma med till henne och då ska det bli intressant att höra provresultatet.... vilket jag förmodar är dåligt nu...
Jag har på egen hand börjat med lokalbehandling, (jag har ju det hemma, tror nog att de flesta med UC har sånt hemma.) Jag vet ju att det kan stoppa sjukdomen om jag tar det regelbundet en längre tid.
Vilket läkaren antagligen kommer att säga.
Det som gör mig lite nerslagen är att jag kämpade så för att bli frisk och blev det...
Mitt hår har ju varit det som har varit mest jobbigt för mig, känsligast, att jag tappade hår.
Det gör jag ju så fort jag blir dålig i tarmen.
Blev ju så glad då jag såg att håret började bli tjockare igen.
Jag funderade oxå på att börja styrketräna men det kan jag ju inte nu på ett tag...
Lokalbehandling varje dag i ca 2 månader (tror jag läkaren säger)
*Tappa lite hår
*Få sköra naglar igen
*Viktigt att sova ordentligt
*Vara konstant trött
*Ont i leder
*Behöva upprepa mig för vissa vänner för att de inte förstår när jag säger att jag inte orkar träffa dem på kvällar för att sjukdomen gör mig så trött...
*Inte kunna sova med nån kille som jag träffat, i detta fall, denna kille, eftersom jag måste ta lokalbehandling....
Ja, ja.... hittar väl min positiva anda om några dagar...
Har jag kämpat såhär långt så ger jag inte upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar