En sak som är jobbig.
Jag vill verkligen dela min vardag med någon.
På ett riktigt seriöst plan, jag är verkligen redo för det.
Att bygga en framtid med någon.
Då när det inte dyker upp någon så börjar mina funderingar....
Jag har pratat ett par ggr med mitt ex.
Han bor kvar där nere och har en tjej.
Han blev i hop med henne ca en månad efter att vi hade gjort slut.
I bland så tänker jag på hans bra sidor, hur jag kunde skratta åt hans skämt, hur det brukade kännas att krama på honom och känna hans doft.
Då undrar jag för nån minut i fall jag gjorde rätt?
Sen påminner jag mig att jag gjorde slut för att det var så mycket som inte fungerade.
Då jag pratar med killar på dejtingsidor så är det en del som inte tror på kärlek och romantik längre.
Att det finns så mycket besvikelse i livet som gör att de tappat hoppet.
Då kan jag verkligen känna att jag INTE är så.
Att jag tror på kärlek och romantik, massor!
Så... det är ganska irriterande när dessa "ensamhets" känslor och "gjorde jag rätt" känslor tränger sig på.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar