Dagen D, del 2

Han ringde då han satt på flygplatsen i Kairo.

Planet skulle vara framme i Istanbul 17.30

Sen skulle han ringa därifrån för att berätta vad han hittade för biljett till Sverige.

Tänk, nu är han på väg....

Det känns overkligt...och nervöst. :)

Min pappa och hans man vill veta vad som händer.
Två av mina vänner bad mig att messa dem senare och berätta vad som händer.
Snacka om att flera är involverade i denna resa. :)

Jag har varit stressad, nervös, sovit dåligt, ätit dåligt, varit orolig och spänd.

Mitt humör, denna tid utan varandra, har varit allt i från neutralt, lite glatt, irriterat, arg och ledsen.

Jag har haft hjärtklappning, glömt saker, varit tankspridd och okoncentrerad.

En del har blivit irriterade på mig för att jag varit orolig och sagt att jag ska sluta att oroa mig och bara vänta i lugn och ro.
Andra har sagt att de verkligen förstår att jag är ledsen och nervös, de hade tyckt det var jätte jobbigt.

Det har varit väldigt jobbigt, känslomässigt. Jag har verkligen försökt att leva mitt liv som vanligt och slå bort detta men då har det visat sig ändå på något sätt.
Det har inte varit lätt, och jag vet några som var i från varandra i 11 månader.
Fy..... :)

Kärlek har alltid haft en stor betydelse för mig.
Denna tid har fått mig att inse att det viktigaste för mig i livet, det är kärleken.

Jobb, boende, osv har ingen som helst betydelse jämfört med kärleken.
Att dela sitt liv, sin vardag med någon, det är viktigt! :)

Det går ett flyg till Sverige från Istanbul 20.00......
Hinner han med det?
Han har ej ringt mig ännu och klockan är nu 19:30....
Nervöst!!! :)