I dag gick jag till gymmet med en kompis.
Hon har inte tränat på ett par år och har för 8 månader sen fått en son.
Så, hon ville ta det lite försiktigt och känna sig lite för eftersom det var första besöket till gymmet på ett tag.
Inte heller jag har tränat på ett tag så vi körde på ganska lätt.
När träningspasset löpte mot sitt slut så tänkte jag att vi skulle avsluta med att gå lite på löpbandet.
"Ska vi springa lite nu?" Frågade jag
Det uppstod en tystnad....
Vi stod där och tittade på varandra utan att säga ett ord och min kompis blick blev annorlunda...
Det kändes som en evighet.
Till slut sa hon:
"JAG springer ingenstans!"
Sen brast vi i skratt!
Jag menade förstås att vi skulle GÅ på löpbandet.
Hennes blick och ord dröjer sig fortfarande kvar och får mig att le. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar