lördag 5 december 2015

Självuppfyllande profetia

Usch vad jag håller på......

Håller på att förstöra allt....
Nä, kanske inte så allvarligt men det kommer att raseras om jag inte slutar.

Jag var hemma hos honom och barnen i går.

Jag kände mig jätte obekväm direkt då jag kom dit.

Det är ju lika mycket hans ex hus, och alla hennes saker är där.

Allt är ju nästan orört.

Dock har de blivit klara med allt praktiskt nu, så huset är hans och hon ska leta efter nytt boende.
Men hon kommer att bo där varannan vecka med barnen och han likaså, tills hon hittar något.

I vilket fall som helst så kändes det så fel att vara där.
Jag kände mig oönskad.

Det kändes som att då han såg mig i hans hemmiljö, så skulle han komma på att han inte var kär i mig längre.

Det skapade jätte mycket osäkerhet hos mig och jag ville bara åka därifrån.

Hans barn ville säkert inte ha mig där, hans ex vill definitivt inte ha mig där, osv, osv....

Det gjorde mig stel och det skapades en konstig distans mellan oss.

Det släppte lite framåt kvällen.

Vi pratade öppet och jag berättade om mina tankar.

Jag messade honom sen och frågade om jag kanske inte ska vara så öppen med mina tankar.

Han skrev då ett svar som jag inte ville höra....

"Om du inte bejakar dina känslor för mig, så kommer de att försvinna så småningom. Du får sluta att tvivla på mig och tro mig istället.
Det blir rätt jobbigt i längden att vara med någon som tro att man ska dra hela tiden, till slut gör man ju det....
Man vill ju vara med någon som vill vara med en själv."

Jag undrar om det är min sjukdom som får mig att tappa självkänslan.....
Jag blir mer låg när jag är sjuk, tappar tron på mig själv och tappar min modiga sida.

Sen har jag såklart mönster från uppväxten som triggas.

Lustigt att jag dock har vänt genom åren.
Från att när jag var yngre så klängde jag på killar i tron att de skulle lämna mig.

Nu vill jag dra innan det händer.
Jag har blivit mer kall och stänger av mer.

Jag brukar vara mer kärleksfull, mer fysisk, typ som spontana kramar, spontana pussar i ansiktet, spontana smekningar i ansiktet.
Brukar strö mer fina ord på killen, såsom, älskling, snygging, ja över lag vara mer öm.

Stackars J....
Med honom så är jag väldigt återhållsam...

Ja, vad är det man säger...
Det man är rädd för kan bli en självuppfyllande profetia....

Som jag skrivit förut i denna blogg....
Jag måste lära mig att hålla käften om mina tankar!!! 

Han messade igen nu på morgonen.

"Jag älskar dig, glöm inte det!"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar