Jaha då var man singel igen då...

Då jag kom till jobbet i morse så mötte jag J.

Jag såg direkt på honom...
Det var inte min kille längre.

J: "Kan vi ses efter jobbet och prata?"

"Du vill alltså göra slut". sa jag.

J: "Vi kan väl prata sen istället."

"Nej, säg nu, det är ju så ser jag, du vill göra slut?"

J: "Ja...."

Det brann i huvudet på mig!
Jag skällde ut honom.

"Hur kan du bara göra såhär? Efter 2 år, ett seriöst förhållande.
Hur kan du bara göra slut från ingenstans?! Man ska väl för fan prata med vararandra! Du sa förut att jag måste gå och prata med någon.
Vet du varför jag mådde dåligt? För att jag hade det jobbigt med dig!
Det är DU som borde gå och prata med nån!
Hoppas att det går dåligt för dig i livet!"

Det där sista var onödigt, jag vet...
Men jag var sååå besviken och arg.

Sen vände jag på klacken och gick.

De få gångerna jag passerade honom under dagen så tittade jag bort.
Ignorerade honom helt.

Jag åkte sen hem till honom och kastade ner mina kläder och saker i sopsäckar.
Jag var så besviken.
Jag fyllde min bil till max.

Han var fortfarande på jobbet.

När jag var klar så var det så tomt i huset.....

Sorgligt...

I morgon ska jag få hjälp av en kollega att flytta det sista.
Mina stora blommor och mitt akvarium.
När J är på jobbet.