Rätt person på rätt plats

Tänk vad det händer saker i livet.

Min kille, J, har varit med om mycket på ett år.

Han valde att lämna sin dåvarande efter 10 år och blev i hop med mig.

På 10 år så har han inte utvecklat sig själv, utan bara drömt, sen klev jag in i hans liv....

Då har han gjort massor med förändringar i sitt hus, med sig själv, med barnen och nu.... I yrkeslivet.

Jag är ganska ambitiös och driven och bra på pepptalk.

Så jag har pratat med honom en hel del som lett till att han har gjort förändringar.
Han har velat göra dessa förändringar i hemmet, med barnen, osv, men han har behövt någon som sparkar honom i baken.

Det är där jag kommer in.

Vi hade ett snack häromdagen.

Jag pratade om att han inte ska vara rädd.
Att han bara lever detta liv vad vi vet just nu.
Att det bara är han som styr och bestämmer över sitt liv.
Hur han ska må, vad han ska göra, hur han ska forma det, vad han vill fylla det med, osv, osv.

Det är också han som hindrar sig själv att göra saker också, ingen annan.
Han ska ha ett underbart kärleksförhållande med sig själv hela livet.

Han må ha barn, tjej och vänner, mm, men i slutändan lever han med sig själv och kommer att göra det i resten av sitt liv.
Varför inte skapa ett förhållande till sig själv som man mår bra av?

Så det satte i gång tankeverksamheten hos honom.

Han har i många år funderat över sitt jobb och nu verkar det äntligen hända något, efter mitt prat med honom.

Han har kollat upp och kontaktat en skola.
Han ska vidareutbilda sig till en högre befattning.

Han säger ofta att jag är bra för honom.
Ja, det verkar så. :)