Jag minns inte att jag någonsin har varit i hop med någon som är som min nuvarande kille.
Vi har små tjafsat i bland, och jag har haft en liten oro i mitt huvud då,
"Jaha, nu tar det snart slut."
Varför?
Jo, för att jag är van att det har varit så och har även hört det från andra håll i livet.
Så fort man tjafsar så börjar man ifrågasätta förhållandet.
"Vi kanske inte passar i hop, han är nog rätt barnslig, hon är så svartsjuk, han är svartsjuk, vi var oense om detta så då tänker vi olika och har därför ingen framtid i hop."
Osv, osv.
Detta är inte bara mina ord.
I dejtvärlden är det ännu värre.
Jag minns en gång då jag hörde en tjej säga:
"Man ska INTE viga en lördag åt en dejt. Det kan man ta nån annan dag."
Jag vet folk som börjat skriva på en dejtsida och pga en fråga/svar som tolkas fel så "försvinner" man.
Samma sak om man har träffats en gång eller börjat prata i telefon.
Minsta lilla grej så kan personen avbryta allt.
Folk säger oxå att ingen är seriös på dejtsidor, men alla vill ha något seriöst....
Konstigt hur folk tänker..... även jag har ryckts med av vissa saker i bland...
Jag personligen tycker att folk ger upp för lätt.
Som Eva Rusz skriver i sin nya bok, "Bullshit". Den handlar om relationer.
Jag har inte läst den personligen utan bara fått info om den.
Men hon säger blandannat att det liv vi lever nu, med materiella saker, gör vi oxå med relationer.
Tröttnar man så byter man ut den, fort.
Alltså, min erfarnehet, Strul i en relation? Då gör man slut!
Se om det finns nån annan som är bättre.
I vilket fall som helst så har jag tagit upp detta med min kille.
Han svarar då: "Va? vad är det för skitsnack? Göra slut för att man tjafsar? Alla människor bråkar. Det var det dummaste jag hört."
Typ så säger han, så för engångsskull så börjar jag känna mig mer och mer säker med honom. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar