Jag vet inte vad det är med mig.
Jag har haft mycket negativa tankar och känslor den senaste tiden.
Kanske i flera månader.
Livet känns inge kul att leva.
Man känner hela tiden press på att man ska vara så snygg, slät i hyn, långt fint hår, se pigg ut, vara stark, träna, vara positiv, inte klaga, vara tacksam, ha fina vita tänder, sminka sig rätt, ha de rätta kläderna, utvecklas, vara smart, social, smal, kurvig, äta rätt, osv....
Listan kan göras lång.
Det ända jag frågar mig nu är: Var det så här livet skulle bli?
Det känns jävligt tråkigt.
Jag har svårt att finna mening med livet, faktiskt.
Jag är stressad över att vara pigg till jobbet, försöker sova mina 8 timmar för att vara pigg.
Jag är inte pigg, kroppen värker, trött, matt.
Är det pga inflectran?
Jag har klåda på kroppen, jag fick bältros.
Ska jag fortsätta med inflectran? Ska jag få en ny medicin? Vad får jag för biverkningar då?
Är biverkningarna värre än själva sjukdomen?
Var det inte meningen att man skulle bli frisk med starkare medicin?
Jag är stressad över att jag aldrig är hemma med min hund.
Jag stressar hem till honom, det är väl så småbarnsföräldrar känner....
Jag är stressad över att min hund börjar bli äldre, hur länge kommer jag ha kvar min hund vid min sida? Bör jag jobba mindre för att vara med honom?
När jag väl är hemma så är jag så trött, så matt, jag har ingen lust att göra middag, eller vara med min hund, som jag har stressat hem till. Eller duscha, eller fixa i hemmet, osv.
Är det jobbet som gör mig såhär trött? Behöver jag byta jobb?
Kan jag bara härda ut 1 år och 3 månader till så är jag fullbetald och får större valmöjligheter.
Men jobbar jag kvar i denna bransch så kommer jag ändå att ha samma arbetstider, dock kanske lite lättare arbetsuppgifter, om jag får byta arbetsuppgifter vill säga....
Byta firma kan jag inte göra, vem vill anställa en person med en sjukdom?
Dessutom så är denna firma bra vad gäller lagar, lön, osv.
Kan jag inte jobba i denna bransch?
Men jag vill inte sitta på ett kontor, det är inte jag.
Rutiner, rutiner, alla mår bra av rutiner.
Men jag gör ju samma sak varje dag...
Jävla ekorrliv!
Vi går som ett lämmeltåg från bygget till bodarna och äter vår lunch på 30 min, vår fika på en kvart. Jobbar 8,5 timmar om dagen för att kunna gå hem tidigare på fredagar.
Vilket är skönt, att sluta tidigare på fredagar.
Då hinner man handlar eller vad man nu ska göra.
Sen är man så trött så jag vill gå och lägga mig kl 21.00 en fredag.
Sen är det lördag och stressen kommer krypande över att det är söndag dagen efter och då måste man förbereda sig för måndag så att man är pigg och redo för jobbet igen.
Helgen är för kort! Är detta ett bra och härligt liv?
Jag vet några som känner som mig, inte allt kanske, men att livet är tråkigt, att det bara är stress.
Jag är inte jätte lycklig i mitt förhållande.
Det är tryggt och lugnt.
Precis det jag ville ha.
Men det händer lixom inget mer.
Är det pga mina andra tråkiga känslor över livet som gör att jag känner att mitt förhållande är tråkigt?
Kan vara så.
Jag känner mig ensam och kan sakna kompisgäng.
För kanske 5-10 år sedan så umgicks man ett gäng.
Gick ut tillsammans, åt middag tillsammans, osv.
Nu verkar alla vilja boa in sig hemma och vara i fred.
Men, jag känner ju så också. Jag vill också vara hemma, slappna av, vara i fred, vara hemma, den korta tiden man har innan jobbet hägrar igen....
Jobbet, jobbet, man lever ju för jobbet.
Det känns som att helgen, fritiden är inklämd.
Hur ska man hinna vila upp sig, hinna umgås med vänner, göra saker, osv, när man bara jobbar hela tiden?
Jag är trött, matt, ont i kroppen.
Är det så det är att bli äldre?
Har det med åldern att göra?
Eller är det medicinens fel?
Inte fan vet jag!
Tänk om någon kunde berätta för en hur det är att komma upp i åldern.
Vad är vanligt?
Det finns också så mycket val här i i livet!
Det gör att man inte kan välja tillslut och känner en stress för det också!
Googla bara massage, det finns en uppsjö!
Då ska man leta pris, plats, osv. tillslut ger jag upp och så blir det ingen massage.
Som att välja en film att se.
Det är netflix, viaplay, sf anytime, amazon, playkanaler, man hittar ingenting!
Trots att det finns massor med filmer.
Det är väl då märkligt att man inte hittar något att se då?
Just nu hittar jag ingen balans i mig själv. Ingen ro.
Jag finner ingen mening med livet.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar