En omställning

J och jag har fått en väldigt bra relation.

Varför det var stormigt i början har väl med att göra att man var osäker.

Osäker på hur den andre är och vad den andre känner.
Osäker på hur man själv ska vara i en relation, osv.

Jag kan ju säga att jag inte är van att ha en sådan lugn och bra relation.

Jag har ju känt att det är skönt att vara hemma i min egen lägenhet.
Där är det på mitt sätt, mina saker och tystnad.

Jag får göra precis som jag vill.

Äta middag när jag vill och äta vad jag vill.
Jag menar, jag har bara mig själv att tänka på.

När jag går upp på morgonen i min egen lägenhet så är det tyst.
Är jag hos J och han har barnen så pratas det.
Hahhaha.

Jag har mina egna rutiner och de ändras då man lever med någon.

Ja, det finns många saker man kan göra när man är själv.

Är man van vid det livet så kan det vara svårt att få i hop ett liv med någon annan. :)

Men det är ju detta jag ville ha.
Jag ville inte leva ensam.

Detta liv har jag ju strävat efter att hitta.

Så man får försöka att faktiskt vara glad åt det även om det är en omställning. :)