Kvinnligt håravfall?

Nu har jag tagit steget och klippt mig!

Mycket. :)

Jag ville egentligen ju ha kortare första gången jag skulle klippa mig.
Men det blev inte helt kort.
Första gången blev det såhär:

 

 

 

Denna gång blev det såhär kort! :

 

 

 

Jag var rädd för att jag inte skulle se klok ut i kort hår men jag blev fan nöjd. :)

 

Jag har varit hos läkaren och ska få en remiss till en hårspecialist, igen.

Om de nu säger att det verkligen är Androgen Alopecia...ja då får jag lära mig att leva med det.

 

Just nu använder jag torrshampo med färg i, för att dölja hårbotten.

Försöker hålla mig till naturliga saker.

 

"EDGE hårvårdsprodukter är ett Svenskt märke med fokus på att skapa professionella hårvårdsprodukter med naturliga ingredienser. Produkterna är fria frå parabener, sulfater, petrolatum, propylene glycol, lanolin, syntetiska silikoner, syntetisk alkohol och många andra onödiga skadliga ämnen."

Sen har jag kommit i kontakt med något som heter hairtalk.
Det är extensions men de har även nåt för kvinnor som blir tunnhåriga på huvudet.
Dock kostar det en hel del.

 

Sen hittade jag hårfibrer man sprayar i.
Toppik.se det finns säkert fler varianter av detta.

http://www.toppik.se/content/21-toppik-i-tv4?gclid=CLWGy47O_88CFYLNcgoddToPJA

Men jag börjar med remissen och ser vad de säger.
Man kan få bidrag av landstinget för peruker mm.

Så vi får se....

Ulcerös kolit, vinterkräksjukan och brist på hår

Vilka dagar det blev, som man inte hade räknat med.

I söndags så insåg jag att jag hade blivit sämre i sjukdomen.

Jag har tydligen glesat ut medicinen för mycket, mer än kroppen var redo för.

I går morse bestämde jag att jag skulle vara hemma från jobbet och koncentrera mig på att bli frisk.

I går så kom det blod i från tarmen....

I går kom också barnen tillbaka till J, men dottern kom redan på morgonen för hon hade varit magsjuk i helgen.

Så J var hemma från skolan i måndags, hans dotter med och jag från jobbet.

I går kväll, en timme efter att barnen hade lagt sig, så hörde jag något ljud från dotterns rum.
Jag gick dit och tände lampan.
Det visade sig att stackarn kräktes.

Jag och J tvättade av henne, rev ner hela hennes säng och slängde allt i maskinen.
Vi bäddade åt henne i vardagsrummet och J sov på soffan i samma rum som henne.

Jag och hunden fick hela sängen för oss själva. :)

Hon verkade ändå må rätt bra så det kan ha varit en reaktion på att hon åt ordentlig mat i går som hon inte gjort på två dar.

Det har nämligen inte kommit mer från henne.

I dag ska jag till vårdcentralen och prata om mitt hår.
Jag hoppas att få en remiss till någon väldigt bra hårläkare.
Någon som har erfarenhet av hårlösa kvinnor, någon som tar olika tester, mm.

Jag har sovit massor, men jag skulle kunna sova mer... :)
I söndags somnade jag typ 20.30.
Vaknade sen 04.30 och sjukanmälde mig.
Somnade om och vaknade 9.30.

I dag blev det bara 9 timmar.
Vaknade av att jag hörde J och dottern.
Hade kunnat somna om men ska ju till läkaren.

Man har extremt stort sömnbehov då man är dålig i sjukdomen.

Men jag är på relativt bra humör ändå. :)

Det tråkiga är jobbet bara...
Jag har ju börjat jobba själv nu, hos en stor kund.

Jag skulle i väg och handla i måndags och förbereda för ett större jobb.
När jag inte är där så står jobbet stilla.

Så var det ju inte när jag jobbade med entreprenad killarna, då fanns det alltid någon på jobbet när nån var hemma.
Men inom service så jobbar man alltid själv.

Så då planerar jag jobben och utför dem själv.
Skriver in jobben till firman, håller reda på tiderna, är i kontakt med kunden, handlar, osv, allt gör man själv.

Så det känns ju som att jag får lite dåligt samvete...
Men, ja, vad ska jag göra.

Bättre att vara hemma och bli ordentligt frisk.

Gles hårväxt

Hade jag skrivit blogg i går så hade den varit deppig.

I dag känns det mycket bättre. :)

I fredags så grät jag på kvällen, flera ggr.

Jag har insett att mitt hår har blivit glesare....
Vilket egentligen är konstigt då jag inte ser att jag tappar hår.

Kanske är det så att jag tappar normalt men det växer inte ut igen.

Så jag grät och grät.
Kände mig okvinnlig och ful.

Jag var väldigt, väldigt ledsen.

Jag känner mig desperat nu att hitta info om kvinnor som har manligt håravfall eller har andra anledningar till gles hårväxt.

Hur klipper de sig?
Transplantation?
Var och hur köper man peruker?
Knep och info för tjejer med gles hårväxt?

Hur fan hittar jag info om detta?

Jag har googlat men känner mig mest vilsen.

Sen i lördags morse så var jag jätte dålig i tarmen....
Hade sådan smärta...

På kvällen så firade jag och J 1 år.

Vi åkte och bowlade och sedan gick vi på restaurang.
Det var kul men jag var inte helt mig själv.

Jag hade låg energi och dålig självkänsla.
Men jag var ändå lite glad.

J och jag hade ett långt prat.

Han sa att jag måste ta bort mina måsten, jag måste tagga ner och bara vara.
Han sa att han älskar mig trots att jag har gles hårväxt på huvudet...
Han tycker att jag är jätte fin, sexig, snygg, osv.
Han tänker inte ens på mitt hår.
Han ser allt det andra hos mig som han uppskattar.

Han säger att jag glömmer bort honom i min sorg, när jag säger att:
"vem vill ha mig?"

"Jag vill ju ha dig." säger han. "och barnen vill ha dig i sitt liv."

Han blev uppriktigt ledsen för att jag stöter bort honom till och från.
Han kämpar och kämpar för att han vill ha mig i sitt liv.

Ja, jag stöter bort honom i bland.
Jag är inte van att någon saknar mig, vill vara med mig, osv.

Jag har erfarenheter av att det inte är så, och då stöter jag bort honom för att det är läskigt att blotta sig och ge sig hän i kärlekskänslor.

Men det blir bättre och bättre....

I dag var jag på bättre humör och var också mycket bättre i tarmen.

Jag håller på att kolla upp detta med håret och får ta allt som det kommer.

Lärlingstiden är snart slut

Nu är det bara ca 40 timmar kvar av min lärlingstid.

Det ska bli sååå skönt att den äntligen är över snart....

Ovanan att ha en lugn vardag...

Jag har, i några veckor, mått konstigt.

Jag har varit ledsen och låg.

Fast det har inte synts utanpå.

Känt mig stressad över saker.

Varit lättriggad, blivit lätt sur eller ledsen.

Velat dra mig undan och vara själv.

Jag kom på en dag, vad det har med att göra....

Jag är inte van med att ha det så bra i livet.

Det låter ju helt galet men det är nog så.

Helt plötsligt så har jag en familj.

Jag har 2 styvbarn som tycker jätte mycket om mig.
Jag är en styvmamma!

Det har jag inte förstått tidigare.

Det känns ju jätte bra!

J stödjer mig i mitt sätt att uppfostra.
Vi tänker lika och agerar lika.

Han låter mig ta plats med barnen och med vad jag tycker.

Jag känner att jag älskar dessa två barn och de har börjat betyda mycket för mig.

J är en jätte bra kille.
Klart vi tjafsar, vilka gör inte det.
Alla gör det, oavsett vilken relation man har.

Men han vill verkligen dela sin vardag med mig.
Han vill alltid prata och lösa saker.

Jag har aldrig mött någon förut som verkligen anstränger sig för att det ska fungera.

Sen är jag ganska frisk i sjukdomen.

Bara det är ju en omställning.

Plus att jag har ett fast, bra jobb, som jag ville ha.

Helt plötslig så är livet annorlunda.

Helt plötsligt så är livet lugnt.

Jag behöver inte kämpa och må dåligt längre.

Men det är ovant, väldigt ovant och jag är inte alls van.

Jag känner att jag vill vara ledig från jobbet i minst 2 veckor.
Kanske en månad.

Bara att få andas ut.

Jag har rusat fram i livet, kämpat med att få en familj, kämpat för att gå upp på morgonen trots sjukdom, kämpat med att få ett jobb, kämpat med ekonomin, kämpat med dåliga förhållanden, osv, osv.....

Helt plötsligt är allt stilla.
Jag behöver inte kämpa mer just nu.

Då vill jag gråta, gråta av glädje, gråta av utmattning, få vara ledig, vara med mig själv och bara få slappna av och insupa detta lugn....

En omställning

J och jag har fått en väldigt bra relation.

Varför det var stormigt i början har väl med att göra att man var osäker.

Osäker på hur den andre är och vad den andre känner.
Osäker på hur man själv ska vara i en relation, osv.

Jag kan ju säga att jag inte är van att ha en sådan lugn och bra relation.

Jag har ju känt att det är skönt att vara hemma i min egen lägenhet.
Där är det på mitt sätt, mina saker och tystnad.

Jag får göra precis som jag vill.

Äta middag när jag vill och äta vad jag vill.
Jag menar, jag har bara mig själv att tänka på.

När jag går upp på morgonen i min egen lägenhet så är det tyst.
Är jag hos J och han har barnen så pratas det.
Hahhaha.

Jag har mina egna rutiner och de ändras då man lever med någon.

Ja, det finns många saker man kan göra när man är själv.

Är man van vid det livet så kan det vara svårt att få i hop ett liv med någon annan. :)

Men det är ju detta jag ville ha.
Jag ville inte leva ensam.

Detta liv har jag ju strävat efter att hitta.

Så man får försöka att faktiskt vara glad åt det även om det är en omställning. :)

Hundrastare

Jag har hittat en hundrastare hos J.

Det är inte ett säkert kort då hon reser bort i bland och dessutom söker efter ett jobb.
Hemma hos mig har jag ju 2 hundvakter och mina pappor som rycker in i bland.

Men just nu har jag hennes hjälp i 3 veckor.

Så jag är hos J denna tid.

Vi hinner knappt ses ändå trots att jag bor här just nu.

Jag lägger mig tidigt och går upp tidigt.
J måste plugga heeeeela tiden, så jag funderar på vad jag ska göra på helgerna.
Själv, eftersom han inte har tid att göra nåt. :)

Så det är ju bra att jag bor här lite grann så vi hinner ses ändå.