lördag 27 februari 2016

Svar från neurologen

I går ringde en neurolog upp mig.

Jag har varit i kontakt med dem ang att jag får synbortfall.

Hon kollade gammal historik, (magnetröntgen på hjärnan), journaler och det jag berättade.

Hon sa att det låter som ett klassiskt bokexempel på en beskrivning av ögonmigrän.

Jag skrattade och sa:

"Jaha... då har jag migrän, ögonmigrän, tarmsjukdom, ont i ryggen och nacken och blir så stel så att jag inte kan vrida på huvudet vissa dagar. Det är bara att kasta in handduken..."

Hon:

"Näää! Du är ju i den åldern där man får saker och ting. Migrän är vanligt.
Var femte kvinna har det. Ögonmigrän är inte heller så ovanligt.
Det är två olika typer. Migrän och ögonmigrän.
De visar sig i olika delar av hjärnan.
Att du har sådär ont i nacken, det borde du kolla upp.
Du får börja föra dagbok, för att se vad som triggar dessa anfall.
Har du varit stressad/pressad?
Att talet faller bort, när du får ögonmigrän, beror på att det då sätter sig på den delen av hjärnan just då. Så det är inte så konstigt.
Du vet, om du är stressad så mår ju inte tarmen bra heller... den är känslig.
Du kanske har varit stressad?"

Jag började nästan gråta.....

Det träffade så rätt just då.

Jag har varit pressad/stressad.

Jag har varit sämre i tarmen, det har gått upp och ned.
Jag har haft jätte värk i axlar och nacke.
Jag har varit jätte trött ofta. Nästan somnat då jag suttit still.

Jag har gått till jobbet trots att jag har känt mig sååå dålig.
Kämpat emot tårar de dagar.

J och min kompis blev arga på mig.
De fattade inte varför jag inte är hemma när jag mår sådär dåligt.

Så sant så...
Dock har jag varit borta från jobbet i en vecka denna månad.
Det är ju ingen annan än jag som betalar mina räkningar....

Såhär har jag gjort i hela mitt liv.

J och jag satt och pratade om min stress, sjukdom osv, i går.
Han sa en sak som fick mig att stanna upp och fundera.

"Du som bryr dig så mycket om att man ska äta rätt, mycket för din sjukdom, men ändå, att sova rätt, osv, osv. Varför lyssnar du inte då på kroppen när den behöver vila? Du kommer ju att dö i förtid om du pressar dig såhär."

Jag ska alltid pressa mig själv.
Jag har svårt att sätta mig ned efter jobbet i 30 min eller mer och bara andas.

Jag tycker att man är slö då, man kan först göra allt man ska, sen kan man vila.

Men jag har ju fattat att det inte funkar...

Nu ska jag bara lära mig att bryta det.
Lättare sagt än gjort.....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar