söndag 7 september 2014

Tom på känslor...

Jag har bytt nummer med en av killarna på datesidan.

Vi har messat lite och han vill ses snart.

I går var jag ute, en kille fanns ofta där jag var och tittade ivrigt på mig.

Han var ganska söt, och absolut ingen "tuff" kille.

Tillslut kom han fram och vi började att prata.

Hans lugn och snälla personlighet fångade mitt intresse.
Jag tänkte att, denna kille kan man absolut ta hem till pappa och man får nog ett lugnt liv. ;)

Sen kom det fram att han hade ett barn.

Inget fel med det, men...
Jag är rädd för att det ska blir strul att träffa någon med barn.

Deras ex, har sina åsikter, han har uppfostrat på ett sätt, redan i flera år.
Ska vi få ett barn i hop med mina och hans åsikter som inte stämmer överens med det tidigare barnet?

Mest rädslor antar jag, det kanske skulle funka jätte bra.

Vi bytte i allafall nummer.

Då jag skulle gå var det en annan kille som fångade in mig.
"Hej, vart ska du?"

Vi började prata och jag sa att jag skulle gå, hade inte tid att prata och ville han så kunde han ta mitt nummer.
Han sa att han hade en regel nuförtiden, att tjejer får ta hans nummer,
han tar inte deras.

Varför, frågade jag.

Jo, han ville inte att det skulle bli så att han ringde om nån dag eller två, berättade vem han var och tjejen undrade ändå vem han var....

Men han fick ta mitt nummer ändå, för jag hade inte min mobil med mig.

Han hade sig själv som bakgrundsbild i sin mobil.
Det kändes lite skumt...Brukar folk ha det?

Då jag åkte hem så tänkte jag på alla de tre killarna och tänkte:

"NÄ, jag skiter i det här. Vill inte ha nån av dem!"

Jag vill ju så gärna träffa nån och så dyker dessa tankar upp?

Eller är det så att jag kanske inte känner så stort intresse av någon av just dem?

Eller börjar det gå för lång tid med att vara singel så att jag börjar bli lite rädd/bekväm?

(Visst jag har inte varit singel så länge sen sist, typ 3 månader, men det var ju ca 5-6 mån vi var i hop och sen var han borta i 3 månader. Innan det var jag singel i över ett år.)

Ja, ja får låta tiden utvisa...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar