Förvirrad...

I går var jag på infomöte på nya jobbet.
Strax innan mötet började, lutade en tjej sig fram till mig och viskade:

"Lite pinsamt...men jag har sökt en del jobb och jag vet inte vad det här var för tjänst..."

Mitt engagemang blir synligt

Förra lördagen var jag ju på en alkoholutbildning på IOGT-NTO.

Den handlade om vad alkohol gör med kroppen, statistik, förebyggande osv.

Jag var väldigt engagerad :) och pratade för fullt!

Då vi slutade så kom en kvinna fram till mig som arbetar på distriktet i Sthlm och frågade om mina kontaktuppgifter. Hon ville ta del av mina idéer och annat. Hon skulle höra av sig.

I dag fick jag ett mail av en man som var med på utbildningen. Han skrev att han fastnade för mig eftersom jag var så engagerad och hade idéer. Han ska hjälpa till att rusta upp en iogt-nto verksamhet på en annan ort.
Så han undrade om jag kunde agera bollplank åt honom i sammband med att detta sker.

Vilken ära! Glad jag blir! :)

Trött...

Jag förstår inte varför?
Varenda, varenda natt så vaknar jag mellan 3-5.
Har varit så nu i flera veckor.

I bland vaknar jag även en andra gång runt 6.

Hur jobbigt som helst......

En av mina lyckosaker

Häromdagen var jag och handlade i en stor livsmedelsbutik.
Jag kom på mig själv med att känna mig lycklig!


Jag känner mig alltid lycklig då jag får gå i en stor butik och köpa livsmedel.
Låter skumt va :)


Jag vet inte om det beror på att jag växte upp med rätt dålig ekonomi...
Vi hade väl bara ett fåtal saker på hyllorna i kylen.
Då jag flyttade till pappa efter mammas död, då trodde jag att han var en rik person.
När jag öppnade hans kyl fanns det något på varje hylla. :)


Ja underbart känns det iallfall att få fylla korgen eller vagnen och köpa det man vill ha.
Lycka även då jag kommer hem och får fylla kylen, frysen och skafferiet med allt jag har köpt.
Stort leende på mina läppar och jag känner mig tillfreds. :)

Jobbet

Första jobbdagen avslutad! :)

Jag började 15.00 och dukade, rullade chokladbollar, serverade dryck, plockade tallrikar från borden och diskade.
De räknade inte med att öppna redan nu, så diskar mm kommer att komma. Nu fick vi alla hjälpas åt.

Jag skulle sluta 22.00 men fick stanna till 23.20 det var en del att göra och det kommer säkert bli så framöver också, att man inte kommer därifrån i tid.

jag fick för första gången en sur gäst...

Han bad mig om dricka och jag vände mig till den person som hade det bordet. Det tog 2 minuter, därefter vände jag mig om igen och där stod gästen, "Nå, Ska ni fixa det eller?? Eller ska jag behöva fixa det!!??"
Han hade tydligen spritt kommentarer omkring sig till de andra i servisen under kvällen.

Men...man får ha leendet fastklistrat och göra så gott man kan ändå :)

Jag var hemma 23.45, och gick upp 7.30 för att sitta på en utb från IOGT-NTO om alkohol hela dagen. Spännande!

Tankar, del 2

I dag vet jag att jag tänker rätt.
Det jag tänkte i går, de tankarna dyker upp i bland.
Men de bara gör att jag känner press för något som inte ens är säkert att det är det jag vill.

Jag tror att en del av oss är alldeles för påverkad av vad andra och samhället tänker om oss.
Eller vad vi TROR att andra tänker. Tankar som de andra kanske inte alls tänker om oss.

Jag känner att lycka för mig är att ha en man och barn. Det känns som en viktig del av livet.
Sen ska man omge sig med sådant som får en att må bra, även om det bara är att sitta i kassan på ica.
Lycka är att omge sig med nära och kära och må bra.
Mötet med sina barn och sin kärlek och de nära.
Mötet med människan, det är nog det som gör livet.
Tycker jag. :)

Tankar

Fan vad jag tänker i bland...

Jag tänkte, att jag är jätte duktig och det är många som tycker om mig och tycker att jag är en grym medarbetare på många sätt.

Jag ser fram emot jobbet!
(de ringde i dag redan och undrade om jag kunde hoppa in i morgon, julbord)
Jag vet att det är kul och jag gillar verkligen att jobba med människor och att jobba i restaurang branschen.
Känns bra att jag har fått ett jobb!

Sen finns det en annan del av mig...en annan del av min hjärna som tänker:

Du är 35 år...du har varit arbetslös en tid nu...du har letat jobb utan resultat...nu ska du börja jobba inom restaurang...du är 35 år!
Ingen högskola, ingen fin utbildning, du blir ingen ingenjör, egen företagare, eller något sådant alls...du är ingenting... du är 35 år...OCH du har inte ens barn....

Ja.....det var längesedan jag hade dessa tankar...men här är dom igen...

En vän sa till mig i dag.

"Vart är den där Rebecca som har driv? Som har ett jävla anamma.
Du vet att du skulle kunna ha ett eget företag och du har stora ambitioner om det mesta i livet, vart är hon? Varför visar hon sig alltid en stund för att sedan dala nedåt och "nöja" sig med det som bjuds?"

Ja...om jag det visste...