Så trött...

Jag tänkte på en sak...

Orken.

Det är svårt att förklara för folk runtomkring eller så har de svårt att sätta sig in i det. Jag har svårt att sätta mig in i det. :)

En del kompisar tycker att jag aldrig orkar göra nåt och att jag är så himla mån om min sömn.

Jag orkar alltid gå och jobba, i bland är det tungt att jobba, men ofta är det tyngst att ens komma upp på morgonen.
Men då jag har jobbat så vill jag bara hem, för jag är trött.

I dag var jag på en lång skogspromenad, jag fick stanna i bland och hämta andan.
Vi gick över en timme.
Mot slutet kände jag mig helt slut.

Så då jag kom hem så ville jag bara stupa i soffan.

Inte åka över till en kompis som ville träffas.

Varför detta?

Jo, jag har ju varit sjuk i ca 5 år, hela tiden.
Jag har blödit nästan hela tiden.
Jag har gått på hög dos kortison i 4 omgångar under 5 år.
Plus annan medicin.

Läkarna har sagt att det kommer att ta mig ca 1 år eller mer innan kroppen blir återställd.
Även hon som varit frisk i 9 år vars ebok hjälpte mig, skrev oxå att det tar minst 1 år innan kroppen återhämtar sig.

Det har ju krävts så mycket av den under denna tid så det är inte konstigt eg.

Det är även svårt för mig att förstå eller att ta till mig att jag inte orkar.

Jag utmanade ju mig förut att gå trapporna på jobbet, 9 våningar med 20 trappsteg till varje våning.
Efter våning 4 så var jag helt slut. :)

NU först verkar jag ha fattat allvaret i detta.
Då jag läste hennes ebok igen.

Glömde bort.... :)

Killen jag ville träffa

Det blev inte så romantiskt som man kunde tro. ;)

Med killen som jag såg utanför en förskola.

Jag fick ju det jag ville, att träffa honom, men inte mer.

Vi var och fikade i dag, det var trevligt.

Han pratade mycket och jag kände att det inte fanns så jätte mycket intresse för mig.

Man hörde dåligt pga ljudvolymen på fiket men han lutade sig inte framåt i stolen en enda gång när jag pratade.
Sen så frågade han ingenting om mig, jag frågade om det han berättade så vi pratade mest hela tiden om honom.
När vi sa hej då så kramades han väldigt kort.

Ja, jag kände att det inte var hundra.

Mycket riktigt.

Vi smsade kort därefter och då sa han att ha kunde tänka sig att vara kk men ville inte ha något seriöst.

Men det vill ju inte jag. :)

Att bli frisk från ulcerös kolit, del 3

Jag vill starta en hemsida för oss som har blivit friska.

Jag känner mig nästan stressad över att börja med den. :)

Jag vill ha en sida som folk hittar då de söker på google tex.

När jag inte nöjde mig med läkarnas svar utan jag ville bli frisk, då sökte jag på google.

Det finns en person som har lagt ut en ebok för många år sedan.
Den hittade jag.
De som har följt min blogg vet om detta.

Hon har hjälpt flera personer att bli friska.

Själv har hon varit frisk i 9 år.

Själv blev jag helt frisk då jag slutade med spannmål, det tog ett par dagar bara. :)

Medicininfo:

Den 27 juli minskade jag ner till 2 pentasa om dan från 3 om dan.
Den 10 september minskade jag ner till 1 pentasa om dan från 2 om dan.

Det har nu gått 1 månad och 23 dagar med 2 tabletter om dagen, jag är fortfarande frisk. :)

Det har nu gått 9 dagar med 1 tablett om dagen, jag är fortfarande frisk.
1 tablett ska inte göra någon direkt verkan medicinskt och läkaren säger att det tar ca 1-2 månader innan man märker effekt av medicinen.

Fattar ni? Att ta 1 tablett är det ingen som gör, den ger ingen effekt om man är sjuk, men då man ska sluta så måste man trappa ned.

Så.... jag väntar med spänning på att fortsätta att vara frisk helt utan medicin. :)

Åter om hemsidan.
Jag kan ju inte sånt och jag har inte möjlighet nu att betala en massa pengar för att någon ska fixa en sida åt mig.
Har hört att gratis sidor oftast är begränsade.

Jag vill ju att fler människor som söker på nätet efter att bli friska ska hitta mer info, hitta oss andra.
När jag sökte så hittade jag som jag skrev Annika Lagerhorns ebok men när man börjar denna resa så vill man veta mer, fråga om saker osv osv.

Det finns ju folk där ute som blivit friska pga hennes ebok, men sen då?
Alternativ till olika sorters mat osv osv.

Sånt behöver man veta också, hur andra har gått tillväga.

Vi får se hur detta går.

Spännade känns det!!

Grannens hemlighet

Under mig flyttade det in ett par för ca 2 år sen.
En tjej och en kille.

Efter ca 2 år så försvann hon.

Hon kom tillbaka i bland och sen försvann hon igen.

Jag frågade killen vart hon var, hon jobbade tydligen utomlands.

Jag såg och hörde att killen hade folk hos sig, fester och en del tjejer.

Mina andra grannar pratade med mig och sa:
"Jag hörde att de hade fest igen i helgen, det är mycket olika tjejer där, hur är det eg med hans egen tjej..."

Alla vi grannar såg allt detta och hon visste ingenting eller så visste hon.
Men om hon inte visste.....? Då borde hon få veta.

Så jag skrev till henne på facebook.
Jag frågade om de fortfarande var i hop.

Jag fick inget svar.

Månaderna gick, jag började prata med min granne och hans vänner.
Det slutade med att vi gick ut och dansade allihopa ett par ggr.

En kväll så ser jag honom kyssa en av mina vänner som jag hade med mig....

Jag frågar en av hans vänner om det och då säger han att de, tjejen och killen, har det struligt just nu och vet inte om de ska vara tillsammans eller inte.

Jag och grannen hörs inget mer och tiden går.

I går så kontaktade tjejen mig.

Mitt mail till henne hade hamnat i skräpposten så hon såg det först nu.
Flera månader senare.
Det visade sig att de hade gjort slut för två veckor sedan.
Vi pratade och hon frågade mig saker om honom.

Jag var ärlig, jag vill att folk runt mig ska vara det mot mig, så jag berättade allt.
Det stämde inte att de hade det struligt i sin relation då han kysste en annan visade det sig.

Hon blev sårad såklart och ledsen.... det smärtade i mig att höra...

Hon ringde upp honom direkt efter vårat samtal och berättade att hon visste.

Nu är frågan hur han kommer att vara mot mig då vi möts i porten....

Men spela roll.... jag vill ha ärlighet och ger ärlighet.

Man ska ha respekt för varandra inte gå runt och ljuga.

Killar på g

Nu har jag den där förskolekillen att träffa.

Sen har jag en trygg norrlänning som bor i Stockholm att träffa.

Sen har jag en annan som jag dejtade en gång, vi pratade på sms och det blev fel. Vi hördes ej på en vecka och jag brydde mig inte så mycket.
Trodde det var över.
Men han hörde av sig i dag och vill "börja om."

Så det känns kul, har varit tomt på killar och dejter och det har oxå kännts bra.
Men, nu känner jag mig mer redo. :)

En önskan slår in

För ca en vecka sedan satt jag i bilen och väntade  på min kollega som var inne på en förskola.

Vi delar ju ut internpost och vanlig post, i mitt jobb, en gång i veckan till blandannat förskolor i området.

Helt plötsligt så får jag syn på en kille.

Jag tänker eller säger högt för mig själv, jag minns inte. :)

"Oj vilken snygg kille!! En sån vill jag ha!"

En vecka senare så sitter jag och kollar på en av de dejsidor jag är med på.

På framsidan så är det bilder på killar utan att jag har sökt efter någon speciell.

"Men...? Där är ju den där killen!"

Han som jag såg live för någon vecka sedan.

Vi ska träffas på en fika i morgon. :)

Han är dessutom drivande i att ses, det gillas. :)

Mitt jobb

Allt oftare så säger personalen till mig att jag gör ett bra jobb. :)

Enstaka personer stoppar mig och säger det till mig.

När jag gör något för någon så blir de mållösa och säger:
"Va...? redan..."
"Men du hade inte behövt göra det bara för min skull redan nu..."

Men det är ju mitt jobb. :)

Folk frågar efter saker och jag fixar dem.

De högre uppsatta, eller de som har hand om mig, eftersom jag är uthyrd, ville ha med mig på ett möte.

Min kollega går eg på dem och jag visste inte ens om att de hade möten.

På det mötet sa de att vill att jag oxå lär mig att göra beställningar.
Min kollega har alltid gjort det annars.

Sen vill de oxå att jag är med på stor kopieringar, papper till viktiga möten.
Min kollega har alltid gjort det medans jag har åkt i väg med firma bilen och lämnat och hämtat post i vår stadsdel.

Min kollega är van att sköta vissa saker själv.

Det har varit andra här på min tjänst men de har inte varit långvariga.

Hm....... :)