Jag mailade till några elfirmor under sommaren.
En svarade och skrev att han blev imponerad av mitt cv, att han hade semester och att han skulle höra av sig om några veckor.
Några veckor gick, jag mailade honom och frågade om han hade kommit tillbaka från sin semester.
Han svarade, ja, och att han skulle återkomma.
Det gick några veckor till och till slut mailade han att och bad om ursäkt att han inte hade hört av sig.
Han skulle ha möte med arbetsledarna och prata med dem om mig.
Så skulle han svara mig om en vecka.
En vecka gick...
Jag mailade honom och skrev: "Hur fick mötet?"
Inget svar, skolan skulle sluta helt om några veckor och jag började känna mig stressad.
Jag tänkte att jag borde söka fler platser men något i mig sa att jag skulle ha is i magen och vänta.
En dag kände jag starkt, "Nu ringer jag fan honom". :)
Jag vill bara veta.
Så jag ringde, han var inte där, så jag sa att de skulle säga att jag hade ringt och att han visste vem jag var.
Det tog några timmar, sen ringde han upp.
Det första han säger är, "Det lönar sig att vara ihärdig."
Han sa att jag fick praktisera där och att jag skulle komma dit i dagarna och hämta kläder.
Vi hade inte ens träffats och han erbjöd mig praktik? :)
Väl där så satt vi och pratade länge.
Han var en jätte snäll och ödmjuk person. :)
Han sa, "Vi får se vad du tycker om oss och så, så får vi se hur det blir med fortsättning efter praktiken."
Jag kände mig så glad då jag gick därifrån! :)
Så vecka 45 börjar jag praktisera. :)
söndag 12 oktober 2014
onsdag 8 oktober 2014
Min konstiga natt...
Min natt var sååå konstig....
Jag hade svårt att somna och när jag väl gjorde det så kändes det som att jag pendlade mellan att vara vaken och att sova.
Först flyttade jag på mitt hår på kudden, jag vet inte om jag drömde eller var vaken.
Då kände jag något som rörde min hand!!
Jag satte mig upp och såg en stor skugga flytta sig från min kudde, snabbt!
Jag tänkte "stooor spindel."
Jag kastade mig ur sängen och fick tag i sänglampan och tände den.
Inget...
Jag tittade under kuddarna, under sängen, på kanten av sängen...Inget....
Ok...? var det en dröm eller inte?
Jag somnade igen.
Jag vaknade av att det kände tungt över bröstet, som att någon la sig över mitt bröst.
Bara över bröstet.
Det blev tungt att andas.
Jag öppnade ögonen och tittade ut i mörkret.
Det kändes som vanligt igen.
Sov jag?
Drömde jag?
Var det hunden som la sig nära mig så att mitt täckte drog åts?
Jag vet inte...
Jag somnade om.
Helt plötsligt hör jag en låt spelas högt.
Cajsa-Stina Åkerström, "Fråga stjärnorna om när."
Sen ser jag en kille stå med ryggen mot mig och banka på väggen mittemot sängen.
Han rörde sig framåt längs väggen, och bankade uppe, nere, i mitten.
I samma veva så kände jag tyngden över mig igen.
Något drar lite i mitt täcke, uppe vid axeln.
Någon/ nått börjar ta tag i mina armar och bända bort dem från kroppen.
De låg över min mage och bröst.
Mina armar var stela, jag försökte skrika "NEJ!"
Jag fick inte fram något!
Panik, de håller i mina armar och försöker få dem utmed sidorna,
eller inte vet jag vad som händer!!!
Tillslut lyckas jag få till ett högt, klart, "NEEJ!!
Bara det att jag gör det så tydligt så att jag hör det, för jag är vaken.
Vaknade jag nu?
Vad var det som hände?
Är det något gammalt minne som hänt?
Finns det något övernaturligt?
Jag lyckades somna om och sov till 5.30, tittade på klockan, en timme kvar tills den skulle ringa, somnade om.
I dag då jag skriver detta inlägg så fann jag låten av henne på Youtube.
Texten är lite lustig att höra, med tanke på den resa jag nyss gjort.
Jag har inte en aning om vad detta betyder/är.
Hoppas att jag snart får veta.
Det var en konstig natt...
https://www.youtube.com/watch?v=iOQbjxl4LKo
Jag hade svårt att somna och när jag väl gjorde det så kändes det som att jag pendlade mellan att vara vaken och att sova.
Först flyttade jag på mitt hår på kudden, jag vet inte om jag drömde eller var vaken.
Då kände jag något som rörde min hand!!
Jag satte mig upp och såg en stor skugga flytta sig från min kudde, snabbt!
Jag tänkte "stooor spindel."
Jag kastade mig ur sängen och fick tag i sänglampan och tände den.
Inget...
Jag tittade under kuddarna, under sängen, på kanten av sängen...Inget....
Ok...? var det en dröm eller inte?
Jag somnade igen.
Jag vaknade av att det kände tungt över bröstet, som att någon la sig över mitt bröst.
Bara över bröstet.
Det blev tungt att andas.
Jag öppnade ögonen och tittade ut i mörkret.
Det kändes som vanligt igen.
Sov jag?
Drömde jag?
Var det hunden som la sig nära mig så att mitt täckte drog åts?
Jag vet inte...
Jag somnade om.
Helt plötsligt hör jag en låt spelas högt.
Cajsa-Stina Åkerström, "Fråga stjärnorna om när."
Sen ser jag en kille stå med ryggen mot mig och banka på väggen mittemot sängen.
Han rörde sig framåt längs väggen, och bankade uppe, nere, i mitten.
I samma veva så kände jag tyngden över mig igen.
Något drar lite i mitt täcke, uppe vid axeln.
Någon/ nått börjar ta tag i mina armar och bända bort dem från kroppen.
De låg över min mage och bröst.
Mina armar var stela, jag försökte skrika "NEJ!"
Jag fick inte fram något!
Panik, de håller i mina armar och försöker få dem utmed sidorna,
eller inte vet jag vad som händer!!!
Tillslut lyckas jag få till ett högt, klart, "NEEJ!!
Bara det att jag gör det så tydligt så att jag hör det, för jag är vaken.
Vaknade jag nu?
Vad var det som hände?
Är det något gammalt minne som hänt?
Finns det något övernaturligt?
Jag lyckades somna om och sov till 5.30, tittade på klockan, en timme kvar tills den skulle ringa, somnade om.
I dag då jag skriver detta inlägg så fann jag låten av henne på Youtube.
Texten är lite lustig att höra, med tanke på den resa jag nyss gjort.
Jag har inte en aning om vad detta betyder/är.
Hoppas att jag snart får veta.
Det var en konstig natt...
https://www.youtube.com/watch?v=iOQbjxl4LKo
tisdag 7 oktober 2014
Målet att bli frisk, del 4
Jag letade vidare efter minnen.
Helt plötsligt befann jag mig i mammas lägenhet.
Jag var ca 10 år, stod i köket.
Mamma och hennes kille bråkade som bara den.
Jag gick fram till en låda i köket och öppnade den.
Där låg en massa stora knivar.
Jag valde en, satte den mot magen och gick fram till mamma och hennes kille.
"Om ni inte slutar att bråka så kommer jag att hugga mig själv i magen."
Sa jag och tryckte kniven hårdare mot magen.
De lugnade sig lite och jag gick in i mammas sovrum med telefonen.
Där ringde jag mitt syskon som bodde på samma ort som mig.
Jag grät och berättade allt, "Får jag komma över till dig nu?" frågade jag.
Mitt syskon sa: "Nej".
När jag gick igenom detta i mitt huvud så gjorde det så ont.
Vilket svek.....
Helt plötsligt såg jag mitt vuxna jag komma in i lägenheten.
Stegade rakt fram till sovrummet med bestämda steg,
slet upp dörren till sovrummet, böjde sig ner mot lilla jag, och lyfte upp mig.
Lilla jag satt i stora jags famn och blev utburen ur lägenheten.
Jag såg framför mig hur mitt vuxna jag sa till mitt lilla jag:
"Du är trygg nu, jag älskar dig, du är trygg nu."
Jag blev alldeles varm och log stort för mig själv och kände sån lättnad i kroppen.
Sen somnade jag.
(jag minns att då jag gick i terapi så gjorde hon något liknande.
Att man skulle "rädda" sig själv med sin vuxna person.)
Lördag: Inget blod....
Inget blod??!
Va??
Det var helt borta!
Som att stänga av en kran!
Jag blev så glad och lycklig, jag kom på mig själv att säga, Tack!
högt för mig själv. :)
Jag är inte helt hundra i magen än men det absolut värsta är över.
Det som är nu, är så lite och går inte ens att jämföra med det som var för några dagar sen.
Det är helt sjukt vad vi är kapabla till!
Vilken makt vi själva har. :)
Jag tror på det här och detta är andra gången som jag gör mig själv frisk. :)
Jag fick höra om en forskare som skrivit böcker och så.
Han heter Bruce Lipton.
Jag ska försöka att få tag i hans bok som finns på svenska.
Annars finns det massor material på engelska.
Han finns även på Youtube.
Info på nätet:
"Det finns ny forskning från stamscellsforskaren Bruce Lipton som visar att våra celler styrs av hur vi tänker och våra inlärda mönster från barndomen.
Med andra ord - vi KAN själva förändra vår livsstil, ändra synsätt, förändra stress till att bli friska/må bättre. Läs gärna på hans hemsida om hur stamceller kan bli olika saker beroende på hur de styrs och hur vi kan vara delaktiga i det."
Så detta var en delning av det jag har upplevt den senaste veckan.
Lite väl personligt kanske, men vill gärna dela med mig. :)
Vissa tycker kanske att detta är humbug, men tack ändå att du tog dig tid att läsa.
Alla regisserar sig eget liv själv. :)
Klart som fan att jag vacklar i min trygghet i bland, jag blir rädd, osäker...
Jag är ingen supermänniska. :)
Men jag får påminna mig själv om att sluta känna dessa negativa tankar.
Vissa dagar mer och vissa dagar mindre.
Jag måste påminna mig om att känna tillit, allt löser sig. :)
Stor värme och kärlek till er alla!
Helt plötsligt befann jag mig i mammas lägenhet.
Jag var ca 10 år, stod i köket.
Mamma och hennes kille bråkade som bara den.
Jag gick fram till en låda i köket och öppnade den.
Där låg en massa stora knivar.
Jag valde en, satte den mot magen och gick fram till mamma och hennes kille.
"Om ni inte slutar att bråka så kommer jag att hugga mig själv i magen."
Sa jag och tryckte kniven hårdare mot magen.
De lugnade sig lite och jag gick in i mammas sovrum med telefonen.
Där ringde jag mitt syskon som bodde på samma ort som mig.
Jag grät och berättade allt, "Får jag komma över till dig nu?" frågade jag.
Mitt syskon sa: "Nej".
När jag gick igenom detta i mitt huvud så gjorde det så ont.
Vilket svek.....
Helt plötsligt såg jag mitt vuxna jag komma in i lägenheten.
Stegade rakt fram till sovrummet med bestämda steg,
slet upp dörren till sovrummet, böjde sig ner mot lilla jag, och lyfte upp mig.
Lilla jag satt i stora jags famn och blev utburen ur lägenheten.
Jag såg framför mig hur mitt vuxna jag sa till mitt lilla jag:
"Du är trygg nu, jag älskar dig, du är trygg nu."
Jag blev alldeles varm och log stort för mig själv och kände sån lättnad i kroppen.
Sen somnade jag.
(jag minns att då jag gick i terapi så gjorde hon något liknande.
Att man skulle "rädda" sig själv med sin vuxna person.)
Lördag: Inget blod....
Inget blod??!
Va??
Det var helt borta!
Som att stänga av en kran!
Jag blev så glad och lycklig, jag kom på mig själv att säga, Tack!
högt för mig själv. :)
Jag är inte helt hundra i magen än men det absolut värsta är över.
Det som är nu, är så lite och går inte ens att jämföra med det som var för några dagar sen.
Det är helt sjukt vad vi är kapabla till!
Vilken makt vi själva har. :)
Jag tror på det här och detta är andra gången som jag gör mig själv frisk. :)
Jag fick höra om en forskare som skrivit böcker och så.
Han heter Bruce Lipton.
Jag ska försöka att få tag i hans bok som finns på svenska.
Annars finns det massor material på engelska.
Han finns även på Youtube.
Info på nätet:
"Det finns ny forskning från stamscellsforskaren Bruce Lipton som visar att våra celler styrs av hur vi tänker och våra inlärda mönster från barndomen.
Med andra ord - vi KAN själva förändra vår livsstil, ändra synsätt, förändra stress till att bli friska/må bättre. Läs gärna på hans hemsida om hur stamceller kan bli olika saker beroende på hur de styrs och hur vi kan vara delaktiga i det."
Så detta var en delning av det jag har upplevt den senaste veckan.
Lite väl personligt kanske, men vill gärna dela med mig. :)
Vissa tycker kanske att detta är humbug, men tack ändå att du tog dig tid att läsa.
Alla regisserar sig eget liv själv. :)
Klart som fan att jag vacklar i min trygghet i bland, jag blir rädd, osäker...
Jag är ingen supermänniska. :)
Men jag får påminna mig själv om att sluta känna dessa negativa tankar.
Vissa dagar mer och vissa dagar mindre.
Jag måste påminna mig om att känna tillit, allt löser sig. :)
Stor värme och kärlek till er alla!
Målet att bli frisk, del 3
Tisdag: Magnetröntgade tunntarmen.
Drack sorbitol, fick även medicin, magen i uppror, blödde på kvällen.
Onsdag: Blödde mycket, två ggr.
Plockade fram min bok, "Resan" av Brandon Bays.
Började läsa den och blev väldigt inspirerad.
Läste också ur boken av Deepak Chopra,
"skapa dig själv på nytt, återupptäck kroppen och låt själen återuppstå."
Blev väldigt inspirerad att lyckas bli frisk.
Kunde hon i "Resan, " då kunde jag!
Jag förstod att jag måste känna tillit, tilit till att det kommer att fungera.
Tilliten måste verkligen förankras i en själv.
Man måste verkligen tro på att det fungerar.
Hos mig kändes det som en tung känsla i mellangärdet, när det förankrades.
Jag bara visste.
Torsdag: Blödde mycket, 2 ggr.
Letade fram vägledd meditation på Youtube.
Körde den direkt på morgonen. Tog 10 min.
Jag plockade också fram en träningsvideo och körde lätt dans i ca 20 min.
Man öppnar upp kroppen och låter energin flöda.
Vid stillasittande så stagnerar energin i kroppen.
Så det räcke inte bara med promenader.
Man måste stretcha eller som jag gjorde, dansa. ;)
Jag letade efter roliga klipp på nätet så jag fick skratta.
Skratt är som massage för organen. :)
Påverkar också sinnet.
Man blir mer positiv.
Jag tänkte på allt som gör mig glad i min vardag, lät känslan verkligen infinna sig hos mig och log då jag tänkte dessa tankar.
Jag åt mitt gröna till mat och man får tänka att det ska vara lättsmälta saker.
Tugga noga, äta sakta, koka, ja, lite så.
Fredag: Blödde...men...blodet var inte färskt.
Tänk om det var från högre upp??
Nej, jag får inte tänka så.
Det ÄR för att blodet är gammalt, det har slutat att blöda, intalade jag mig själv.
Jag mediterade igen, hittade en vägledd meditation om läkning.
Jag föreställde mig hur ett starkt sken spred sig i tarmarna och hur sår började att försvinna då skenet svepte över dem. Jag tog fram en känsla i kroppen av välbehag, jag verkligen koncentrerade mig på att känslan skulle bli stark samtidigt som jag såg skenet för mitt inre.
På kvällen då jag la mig så började jag att tänka på vad jag läst i boken, resan.
Att hon hade bearbetat jobbiga minnen.
Att man inte ska vara rädd då det kommer upp något jobbigt från förr.
Man ska känna känslan, vara i mörkret och verkligen känna och sen ta sig därifrån.
Jag började leta i minnet, lät hjärnan själv leta, tvingade inte fram nåt.
Jag svepte över händelser ur barndomen.
Tänkte på den ena mannen som hade tafsat på mig då jag var ca 9 år.
Såg det framför mig, jag kände inget speciellt av det.
Jag har nog bearbetat det mycket förr.
Jag så en lång korridor framför mig, med dörrar.
Han stod framför mig och jag började slå honom ordentligt.
Jag hade en kofot och misshandlade honom massor, han föll ned på golvet och jag sparkade in honom i ett av de svarta rummen som fanns bakom dörrarna, dörren smällde igen och låstes.
Sen gick jag fram till den andra mannen som tafsat på mig då jag var 14 år.
Slog och sparkade honom. Han föll till marken och jag tog sats och sparkade honom så han flög mot en av dörrarna som öppnades till ett mörkt rum, dörren smällde igen och låstes.
Fortsättning följer....
Drack sorbitol, fick även medicin, magen i uppror, blödde på kvällen.
Onsdag: Blödde mycket, två ggr.
Plockade fram min bok, "Resan" av Brandon Bays.
Började läsa den och blev väldigt inspirerad.
Läste också ur boken av Deepak Chopra,
"skapa dig själv på nytt, återupptäck kroppen och låt själen återuppstå."
Blev väldigt inspirerad att lyckas bli frisk.
Kunde hon i "Resan, " då kunde jag!
Jag förstod att jag måste känna tillit, tilit till att det kommer att fungera.
Tilliten måste verkligen förankras i en själv.
Man måste verkligen tro på att det fungerar.
Hos mig kändes det som en tung känsla i mellangärdet, när det förankrades.
Jag bara visste.
Torsdag: Blödde mycket, 2 ggr.
Letade fram vägledd meditation på Youtube.
Körde den direkt på morgonen. Tog 10 min.
Jag plockade också fram en träningsvideo och körde lätt dans i ca 20 min.
Man öppnar upp kroppen och låter energin flöda.
Vid stillasittande så stagnerar energin i kroppen.
Så det räcke inte bara med promenader.
Man måste stretcha eller som jag gjorde, dansa. ;)
Jag letade efter roliga klipp på nätet så jag fick skratta.
Skratt är som massage för organen. :)
Påverkar också sinnet.
Man blir mer positiv.
Jag tänkte på allt som gör mig glad i min vardag, lät känslan verkligen infinna sig hos mig och log då jag tänkte dessa tankar.
Jag åt mitt gröna till mat och man får tänka att det ska vara lättsmälta saker.
Tugga noga, äta sakta, koka, ja, lite så.
Fredag: Blödde...men...blodet var inte färskt.
Tänk om det var från högre upp??
Nej, jag får inte tänka så.
Det ÄR för att blodet är gammalt, det har slutat att blöda, intalade jag mig själv.
Jag mediterade igen, hittade en vägledd meditation om läkning.
Jag föreställde mig hur ett starkt sken spred sig i tarmarna och hur sår började att försvinna då skenet svepte över dem. Jag tog fram en känsla i kroppen av välbehag, jag verkligen koncentrerade mig på att känslan skulle bli stark samtidigt som jag såg skenet för mitt inre.
På kvällen då jag la mig så började jag att tänka på vad jag läst i boken, resan.
Att hon hade bearbetat jobbiga minnen.
Att man inte ska vara rädd då det kommer upp något jobbigt från förr.
Man ska känna känslan, vara i mörkret och verkligen känna och sen ta sig därifrån.
Jag började leta i minnet, lät hjärnan själv leta, tvingade inte fram nåt.
Jag svepte över händelser ur barndomen.
Tänkte på den ena mannen som hade tafsat på mig då jag var ca 9 år.
Såg det framför mig, jag kände inget speciellt av det.
Jag har nog bearbetat det mycket förr.
Jag så en lång korridor framför mig, med dörrar.
Han stod framför mig och jag började slå honom ordentligt.
Jag hade en kofot och misshandlade honom massor, han föll ned på golvet och jag sparkade in honom i ett av de svarta rummen som fanns bakom dörrarna, dörren smällde igen och låstes.
Sen gick jag fram till den andra mannen som tafsat på mig då jag var 14 år.
Slog och sparkade honom. Han föll till marken och jag tog sats och sparkade honom så han flög mot en av dörrarna som öppnades till ett mörkt rum, dörren smällde igen och låstes.
Fortsättning följer....
söndag 5 oktober 2014
Målet att bli frisk, del 2
Jag har, för några månader sen, börjat ta msm och omega 3, varje dag.
Msm är svavel och finns naturligt i växter och djur men vi får inte i oss tillräckligt.
Det är bra mot reumatism, leder, muskler, hy, osv, osv.
Naglar och hår frodas av msm.
Vissa som tränar använder msm.
Vissa säger att man ska trappa upp men jag har hållit mig på ett kryddmått om dagen.
Jag försöker också använda Gurkmeja.
Gurkmeja är jätte bra mot inflammationer och andra sjukdomar i kroppen.
Har jag det inte i mat så brukar jag koka upp vatten och ha i det, plus lite honung och dricka som te.
Jag har blivit strikt med maten, mycket grönt, färskt!
Grönkål, vitkål, morot, broccoli, blomkål, spenat, groddar, osv.
Bara färskt och dessutom ekologiskt.
Jag steker, kokar eller äter som det är.
Absolut inget vete/gluten, sen två år tillbaka.
Minimalt med socker, ingen mjölk.
Inget godis, inge chips.
Socker är ett kapitel för sig...
Finns hur mycket info som helst om hur farligt det är.
Det göder cancerceller...bara det är skrämmande.
Då menar jag vitt socker.
Vissa dieter säger att man inte ska äta frukt tex, för de innehåller socker.
Jag håller inte riktigt med, det är naturligt socker och det växer naturligt på denna planet.
MEN, om man försöker bli frisk i sin tarm så ska man inte övergöda candidan.
Candida är en jästsvamp som vi alla har naturligt i tarmen.
Vilket många människor har problem med.
Gaser, uppblåshet osv.
Då gynnar all typ av socker, candidans växtlighet.
Så för att döda den så bör man inte överkonsumera annat typ av socker heller.
Men då pratar vi om en period.
(Sen står det fakta på nätet att man inte ska svälta ut candida då den kommer tillbaka kraftigare nästa gång.)
Lagom är bäst. ;)
Nuförtiden läser jag innehållsförteckningar på det mesta jag köper.
De smyger in socker och vete där man minst anar det.
Jag undviker också, soja, sorbitol, maltodextrin, druvsocker, aspartam, jästextrakt, osv.
Och som sagt, jag försöker äta så mycket giftfri mat som möjligt.
Äter sällan rött kött, om jag gör det så köper jag eko.
Äter dock inte gris längre.
Så det blir mest kyckling och fisk.
När det gäller kvällssnacks, vilket jag är svag för, så finns det hur mycket alternativ som helst.
Jag har inte ens prövat hälften.
Har köpt mandelmjöl, använder det som panering tex med ägg.
Hur gott som helst.
Det finns fiberhusk, bovetemjöl, rismjöl, kokosmjöl, osv.
Man kan baka och göra allt, precis som man gjorde med vete.
Bara att googla. :)
Brukar göra chokladbollar i bland, de håller länge.
Blandar i hop, mandelmjöl, hackade färska dadlar, lite glutenfri havre, smör, kakao.
Sen rullar jag dem i kokosflingor och ställer i kylen.
Eller så steker jag äpplen i skivor, häller i lite kokosflingor och gör grädde till. :)
Men finns mycket mer att göra, kanelbullar, pajer, osv, osv.
Detta är en grymt bra livsstil, för alla faktiskt. :)
Dock är jag strikt med vissa ämnen, som folk med tarmsjukdomar borde vara för att bli friska.
När man har haft en frisk tarm i åtminstone ett år, då behöver man inte vara så hård med tex jästextrakt.
Fortsättning följer.....
Msm är svavel och finns naturligt i växter och djur men vi får inte i oss tillräckligt.
Det är bra mot reumatism, leder, muskler, hy, osv, osv.
Naglar och hår frodas av msm.
Vissa som tränar använder msm.
Vissa säger att man ska trappa upp men jag har hållit mig på ett kryddmått om dagen.
Jag försöker också använda Gurkmeja.
Gurkmeja är jätte bra mot inflammationer och andra sjukdomar i kroppen.
Har jag det inte i mat så brukar jag koka upp vatten och ha i det, plus lite honung och dricka som te.
Jag har blivit strikt med maten, mycket grönt, färskt!
Grönkål, vitkål, morot, broccoli, blomkål, spenat, groddar, osv.
Bara färskt och dessutom ekologiskt.
Jag steker, kokar eller äter som det är.
Absolut inget vete/gluten, sen två år tillbaka.
Minimalt med socker, ingen mjölk.
Inget godis, inge chips.
Socker är ett kapitel för sig...
Finns hur mycket info som helst om hur farligt det är.
Det göder cancerceller...bara det är skrämmande.
Då menar jag vitt socker.
Vissa dieter säger att man inte ska äta frukt tex, för de innehåller socker.
Jag håller inte riktigt med, det är naturligt socker och det växer naturligt på denna planet.
MEN, om man försöker bli frisk i sin tarm så ska man inte övergöda candidan.
Candida är en jästsvamp som vi alla har naturligt i tarmen.
Vilket många människor har problem med.
Gaser, uppblåshet osv.
Då gynnar all typ av socker, candidans växtlighet.
Så för att döda den så bör man inte överkonsumera annat typ av socker heller.
Men då pratar vi om en period.
(Sen står det fakta på nätet att man inte ska svälta ut candida då den kommer tillbaka kraftigare nästa gång.)
Lagom är bäst. ;)
Nuförtiden läser jag innehållsförteckningar på det mesta jag köper.
De smyger in socker och vete där man minst anar det.
Jag undviker också, soja, sorbitol, maltodextrin, druvsocker, aspartam, jästextrakt, osv.
Och som sagt, jag försöker äta så mycket giftfri mat som möjligt.
Äter sällan rött kött, om jag gör det så köper jag eko.
Äter dock inte gris längre.
Så det blir mest kyckling och fisk.
När det gäller kvällssnacks, vilket jag är svag för, så finns det hur mycket alternativ som helst.
Jag har inte ens prövat hälften.
Har köpt mandelmjöl, använder det som panering tex med ägg.
Hur gott som helst.
Det finns fiberhusk, bovetemjöl, rismjöl, kokosmjöl, osv.
Man kan baka och göra allt, precis som man gjorde med vete.
Bara att googla. :)
Brukar göra chokladbollar i bland, de håller länge.
Blandar i hop, mandelmjöl, hackade färska dadlar, lite glutenfri havre, smör, kakao.
Sen rullar jag dem i kokosflingor och ställer i kylen.
Eller så steker jag äpplen i skivor, häller i lite kokosflingor och gör grädde till. :)
Men finns mycket mer att göra, kanelbullar, pajer, osv, osv.
Detta är en grymt bra livsstil, för alla faktiskt. :)
Dock är jag strikt med vissa ämnen, som folk med tarmsjukdomar borde vara för att bli friska.
När man har haft en frisk tarm i åtminstone ett år, då behöver man inte vara så hård med tex jästextrakt.
Fortsättning följer.....
Målet att bli frisk
Jag har ju mått upp och ned i magen.
Tanken slog mig en dag, jag tar ju lokalbehandling, som innehåller kortison.
Vilket gör så att kroppen inte producerar sitt naturliga kortisol i samma utsträckning.
Då när jag började bli bättre av lokalmedicinen så började jag att trappa ned och så blev jag sakta dålig i magen igen. Så jag började med medicinen igen. Osv
En cirkel som jag har fattat, är en ond cirkel.
Kroppen får aldrig ta hand om sjukdomen själv.
Så jag mailade med en tjej först, som jag brukar skriva med när jag har funderingar.
Hon har varit frisk i 10 år.
Hon sa precis det jag hade misstänkt själv.
Hon hade haft kontakt med fler som också var i denna onda cirkel.
Så jag gjorde ett försök....
Jag trappade ned på lokalbehandlingen, började bli dålig igen, men gav mig fan på att det skulle vända.
Det tog ca 2 veckor.
Så vände det. :)
Jag började att bli bra....
Dagarna efter jag började bli bra, hade jag en inbokad tunntarms, magnetröntgen.
Då jag kom till sjukhuset så fick jag dricka en liter av nån sorbitol lösning.
Plus att de sprutade in medicin i mig som gjorde att tarmarna slappnade av och låg helt stilla.
Jag visste att sorbitol verkligen ska undvikas av folk med tarmsjukdomar.
Vad hände?
Jo, min mage gjorde sånt uppror och innan läggdags kom det blod....
I några dagar så rann det ur blod ur mig.
Jag blev rädd.
Jag tänkte på vad det innebar att vara jätte sjuk och ta läskiga mediciner.
Skulle jag ta lokalbehandling, som jag hade hemma, bara för att lindra lite?
Nä, då pajjar jag allt igen.
Kroppen måste få en chans att fixa detta själv!
Så jag lät bli... med lite rädsla.
Jag letade fram boken som gett mig inspiration 2012, som var början på min resa att bli frisk.
"Resan" av Brandon Bays.
Sann historia om en kvinna som har en jätte stor tumör i magen och hon blödde.
Tumören var stor som en basketboll.
Läkarna sa att hon måste operera bort den inom en månad och att hon blödde dagligen, det var inte alls bra.
Hon gav sig fan på att hon kunde lösa det själv.
Hon åt nyttigt innan och mediterade och hade en väldigt sund livsstil.
Hon började att äta ännu mer nyttigt, gick på massage och mediterade, mm.
Verkligen la krut på allt.
Efter 2 dagar så slutade hon att blöda....
Efter några veckor så hade den krympt.
Men något saknades...
Hon kom på att hon hade vissa minnen från förr som fortfarande gjorde ont då hon tänkte på dem.
Så hon beslöt sig för att bearbeta dem ordentligt.
Efter 6 veckor av sin resa, så var tumören helt borta.
Här var jag... med mycket blod, smärta och rädsla.
Men, fast beslutsam att målmedvetet bli frisk och att förbli frisk framöver!
Fortsättning följer....
Tanken slog mig en dag, jag tar ju lokalbehandling, som innehåller kortison.
Vilket gör så att kroppen inte producerar sitt naturliga kortisol i samma utsträckning.
Då när jag började bli bättre av lokalmedicinen så började jag att trappa ned och så blev jag sakta dålig i magen igen. Så jag började med medicinen igen. Osv
En cirkel som jag har fattat, är en ond cirkel.
Kroppen får aldrig ta hand om sjukdomen själv.
Så jag mailade med en tjej först, som jag brukar skriva med när jag har funderingar.
Hon har varit frisk i 10 år.
Hon sa precis det jag hade misstänkt själv.
Hon hade haft kontakt med fler som också var i denna onda cirkel.
Så jag gjorde ett försök....
Jag trappade ned på lokalbehandlingen, började bli dålig igen, men gav mig fan på att det skulle vända.
Det tog ca 2 veckor.
Så vände det. :)
Jag började att bli bra....
Dagarna efter jag började bli bra, hade jag en inbokad tunntarms, magnetröntgen.
Då jag kom till sjukhuset så fick jag dricka en liter av nån sorbitol lösning.
Plus att de sprutade in medicin i mig som gjorde att tarmarna slappnade av och låg helt stilla.
Jag visste att sorbitol verkligen ska undvikas av folk med tarmsjukdomar.
Vad hände?
Jo, min mage gjorde sånt uppror och innan läggdags kom det blod....
I några dagar så rann det ur blod ur mig.
Jag blev rädd.
Jag tänkte på vad det innebar att vara jätte sjuk och ta läskiga mediciner.
Skulle jag ta lokalbehandling, som jag hade hemma, bara för att lindra lite?
Nä, då pajjar jag allt igen.
Kroppen måste få en chans att fixa detta själv!
Så jag lät bli... med lite rädsla.
Jag letade fram boken som gett mig inspiration 2012, som var början på min resa att bli frisk.
"Resan" av Brandon Bays.
Sann historia om en kvinna som har en jätte stor tumör i magen och hon blödde.
Tumören var stor som en basketboll.
Läkarna sa att hon måste operera bort den inom en månad och att hon blödde dagligen, det var inte alls bra.
Hon gav sig fan på att hon kunde lösa det själv.
Hon åt nyttigt innan och mediterade och hade en väldigt sund livsstil.
Hon började att äta ännu mer nyttigt, gick på massage och mediterade, mm.
Verkligen la krut på allt.
Efter 2 dagar så slutade hon att blöda....
Efter några veckor så hade den krympt.
Men något saknades...
Hon kom på att hon hade vissa minnen från förr som fortfarande gjorde ont då hon tänkte på dem.
Så hon beslöt sig för att bearbeta dem ordentligt.
Efter 6 veckor av sin resa, så var tumören helt borta.
Här var jag... med mycket blod, smärta och rädsla.
Men, fast beslutsam att målmedvetet bli frisk och att förbli frisk framöver!
Fortsättning följer....
lördag 4 oktober 2014
Inge lessna känslor kvar
I dag ringde jag mitt ex.
Ett infall bara.
Tänkte på honom häromdagen, hur det var i hans land och med honom.
Han svarade inte då jag ringde. (bra, det är ju dyrt, hahhaha)
Han ringde upp mig senare.
Jag sa högt: "Heeeeeeeeejjjjjjj!!!"
Varpå han instämde högt. :)
Sen frågade vi bara varandra hur det var med allt.
Efter kanske 15 min så tog hans pengar på telekortet slut.
Vi avslutade samtalet och sa till varandra att man skulle sköta om sig.
När jag la på kände jag........ ingenting.
Faktiskt, det var jätte skönt.
Såhär efteråt, med facit i handen, så skulle jag aldrig ha bytt nummer med honom.
För oerfaren, för kluven, för otrygg i sig själv.
Skulle ha tagit på mig ordentliga glasögon och granskat honom innan.
Men nä, jag var betagen av hans skönhet. ;)
Dock förde det med sig bra saker också.
Han var en fin kille.
Så vad lärde jag mig av detta?
Att jag söker en kille som ger mig massor med kärlek och omtanke. :)
Men att man ska granska ordentligt innan. ;)
Ett infall bara.
Tänkte på honom häromdagen, hur det var i hans land och med honom.
Han svarade inte då jag ringde. (bra, det är ju dyrt, hahhaha)
Han ringde upp mig senare.
Jag sa högt: "Heeeeeeeeejjjjjjj!!!"
Varpå han instämde högt. :)
Sen frågade vi bara varandra hur det var med allt.
Efter kanske 15 min så tog hans pengar på telekortet slut.
Vi avslutade samtalet och sa till varandra att man skulle sköta om sig.
När jag la på kände jag........ ingenting.
Faktiskt, det var jätte skönt.
Såhär efteråt, med facit i handen, så skulle jag aldrig ha bytt nummer med honom.
För oerfaren, för kluven, för otrygg i sig själv.
Skulle ha tagit på mig ordentliga glasögon och granskat honom innan.
Men nä, jag var betagen av hans skönhet. ;)
Dock förde det med sig bra saker också.
Han var en fin kille.
Så vad lärde jag mig av detta?
Att jag söker en kille som ger mig massor med kärlek och omtanke. :)
Men att man ska granska ordentligt innan. ;)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)